Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

En ny avhandling visar att riskbedömning med maskininlärning och vårddata kan förbättra läkares beslutsunderlag och potentiellt leda till tidigare cancerupptäckt och snabbare behandling, vilket kan rädda fler liv.

Malignt melanom är den cancertyp som ökar snabbast i förekomst och den hudcancerform som flest dör av. I en ny klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska forskarna avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga standardbehandlingen som ges till patienter med hög risk för återfall.

Gustav Ullenhag, professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, tilldelas ett anslag om 17 miljoner kronor från Cancerfonden för att leda en studie om behandling av malignt melanom, den cancertyp som ökar snabbast i förekomst. Projektet syftar till att avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga behandlingen, vilken idag ges som standard till patienter med hög risk för återfall.

Sedan tidigare har det varit känt att patientens ämnesomsättning ändras på cellnivå efter en operation. Men inte vad det beror på. ”Vi ville se om kroppens inflammation hade något med saken att göra. Går det att påverka dessa system för att minska riskerna med kirurgi vid tarmcancer?”, säger forskaren Bayar Baban vid Universitetssjukhuset Örebro.

Cancerfonden genomför i år en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och har därför beviljat 120 miljoner till 10 forskningsprojekt. En av forskarna som får finansiering är Karl-Johan Malmberg vid Karolinska Institutet. Han får 19 miljoner kronor för att forska på hur en speciell immuncell, NK-cellen, kan riktas mot svårbehandlad cancer.

21 till 24 augusti kan den som är intresserad möjlighet att lyssna till föreläsningar då flera av Region Örebro läns specialister föreläser i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Bland annat går det att lyssna till verksamma inom trauma, bröstcancerkirurgi, kirurgisk behandling och ERAS- en metod att korta vårdtiden efter ett ingrepp.

Fredag den 17 mars infaller nationella tarmcancerdagen. En dag värd att uppmärksamma med tanke på att tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna hos både män och kvinnor. Men också för att den tarmcancerscreening som inleddes 2021 i länet redan gjort att man hos 140 personer upptäckt och tagit bort förstadier till cancer.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård med HIPEC (kirurgi i kombination med varm cytostatika i bukhålan) för patienter med spridd cancer i bukhinnan. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 14 december, innebär att vården koncentreras till fyra sjukhus.

Måndagen den 12 september är det premiär för Region Uppsalas provtagning för tidig upptäckt av eventuell cancer i tjock- och ändtarmen. Sveriges tredje vanligaste typ av cancer bland män och kvinnor, och där chansen att bli botad tveklöst ökar om cancerformen upptäcks tidigt.

Socialstyrelsen rekommenderade 2014 Sveriges regioner att kalla personer 60-74 år till screening för tjock- och ändtarmscancer. Men Cancerfondens kartläggning visar på stora regionala skillnader – Stockholm och Gotland skickade ut de första kallelserna redan 2009, jämfört med majoriteten av regionerna som börjat kalla de första åldersgrupperna mer än 10 år senare.

Cancerfonden har beslutat att ge 24 miljoner kronor till flera viktiga forskningsprojekt vid Linköpings universitet. En av de forskare som leder projekten är Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid Linköpings universitet. Hon ska forska på varför kvinnor med högre brösttäthet löper större risk att få bröstcancer, och olika metoder för att minska risken för att utveckla cancer.

Personer med lägre inkomst deltar i lägre utsträckning än personer med högre inkomst i screening för att upptäcka cancer. Samma trend syns när det gäller utbildningsnivå. Skillnaderna mellan och inom olika regioner är också stora. Det visar Cancerfondens nya rapport "Segregerad screening". Cancerfonden kräver nu att regeringen och regionerna tar krafttag mot ojämlikheten inom cancervården, för att rädda liv och minska lidande.

I år får 18 forskargrupper inom Region Örebro län dela på Nyckelfondens anslag. Forskningen handlar om bland annat cancer, diabetes, magsjukdomar och covid-19. ”Målet med vår forskning är att etablera nya moderna metoder för blödningskontroll”, säger forskaren Tal Hörer som tillhör en av forskargrupperna.

Professor Anna Martling tilldelas Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2021. Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 den 11 januari. Anna Martlings forskning har bidragit till betydelsefulla förändringar i behandlingen av tarmcancer, både nationellt och internationellt.

Cancer i tjock- och ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Tidig diagnostik är ofta avgörande för framgångsrik behandling och bot. Forskare vid PET-centrum på Akademiska sjukhuset har erhållit två miljoner kronor från EUROSTARS/Vinnova för att utveckla diagnostik med hjälp av PET.

Region Uppsala kommer att införa screening för tarmcancer, enligt rekommendation från Regionalt Cancercentrum och Socialstyrelsen. Beslutet togs vid dagens möte med sjukhusstyrelsen, och berör samtliga länsbor mellan 60 och 74 år.

Idag presenterar Cancerfonden en ny rapport om kopplingen mellan övervikt och cancer. Mer än varannan vuxen i Sverige har övervikt eller fetma, och därmed förhöjd risk att insjukna i cancer. Land efter land presenterar nya åtgärder, men här halkar Sverige efter. En färsk demoskopundersökning som Cancerfonden beställt visar nu att allmänheten efterfrågar politiska insatser för att minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga.

I år får 18 olika forskargrupper dela på 9,6 miljoner kronor från Nyckelfonden. ”Förra året firade Nyckelfonden 30 år och insamlingen gjorde ett rekordår. Forskningen som stöds med anslag handlar om allt ifrån immunterapibehandling av cancerpatienter till fantomsmärta hos amputerade”, säger Annika Rosdahl, stiftelseansvarig.

Tidig upptäckt av cancer räddar liv. Sjukvårdspolitikerna måste öka takten så att fler kan få rätt vård i rätt tid och för att fler ska kunna botas. I anslutning till årets Rosa Bandet-kampanj lyfter därför Cancerfonden fem områden och insatser som om de genomförs kan förbättra cancervården.

Nyckelfonden beviljar en rekordstor summa på 8,8 miljoner till 23 etablerade forskare verksamma vid Universitetssjukhuset Örebro. I år fördelas forskningsbidragen till områden inom bland annat Artificiell intelligens (AI) inom radiologi, barns exponering för hälsoskadliga fluorbaserade kemikalier och tidig identifiering av sepsis (blodförgiftning).