Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Förvaltningsdomstolen har bedömt att Transportstyrelsen har agerat rätt vid upphandlingen av ny skylttillverkare: – Vi kommer nu arbeta vidare utifrån det utslaget. Avtalet som ska tecknas är med ett tyskt bolag verksamt i Tyskland, som enligt uppgift kommer att bygga upp den svenska skylttillverkningen på plats i Sverige med hjälp av en svensk partner, säger Anna Berggrund, avdelningschef.

Sänkta räntor och lägre inflation, men än syns inga tecken på någon tydlig uppgång i bostadsbyggarbranschen. Antalet sålda nya bostäder ligger kvar på låga tal. Andelen prissänkta och försäljningstiderna ligger kvar på höga nivåer. Efterfrågan på nya bostäder, uppskattad utifrån bland annat hushållens betalningsförmåga, visar att det under kvartal 2 i genomsnitt var balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och i storstadsområdena. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder med både över- och underskott. SBAB:s prognos om cirka 25 000 – 30 000 bostäder i genomsnitt per år fram till 2030 bedöms som en tillräcklig byggtakt för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten i SCB:s senaste framskrivning. Fokus i bostadsbyggandet kommande år bör vara att bygga där efterfrågan och behovet är som störst och med hänsyn till förändringar i hushållens sammansättning. Någon stor allmän bostadsbrist ser det inte ut att bli

BNP väntas i år öka med måttliga 0,6 procent. Sjunkande bostadsinvesteringar och svag hushållskonsumtion utgör de största sänkena. Nästa år väntas BNP växa med hyggliga 2,3 procent, främst drivet av ökad hushållskonsumtion. Avklingade globala utbudsstörningar är den viktigaste förklaringen till att inflationen har normaliserats följt av stram penning- och finanspolitik. Den svaga inhemska BNP-tillväxten bör vara sista spiken i inflationskistan och borgar för tre sänkningar till av styrräntan innan årsskiftet. Antalet påbörjade nya bostäder når i år nätt och jämnt upp till 20 000 för att sedan öka svagt kommande år. Bostadspriserna väntas öka med knappt 5 procent under helåret 2024. Sett till att priserna hittills ökat med 8 procent innebär det att bostadspriserna väntas falla tillbaka med 3 procent fram till årsskiftet. Den prognosen är dock ovanligt osäker. Detta är några av slutsatserna i den nya prognosen i årets tredje nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

SCB:s nya befolkningsframskrivning ger helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt – detta bedömt även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen. Bostadsbyggandet kan, mot denna bakgrund, inte på samma sätt som de senaste åren, väntas bidra till en hög BNP-tillväxt de kommande åren. Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet. Det gäller även i Sveriges tre storstadsområden. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder.

Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det visar analyser som SBAB gjort, delvis utifrån nya data, om hushållens bolån.

Krigshistoriepodden är en av Sveriges mest populära fristående podcasts med tusentals hängivna lyssnare varje vecka. Nu debuterar trion bakom podden med boken Rysslands militära fuck-ups, en initierad och humoristisk analys av den vodka-osande soppa som uppstår när Ryssland bedriver krig.

Försäljningen av nya bostäder går alltjämt mycket knackigt och bostadsbyggandet tvärdyker. Den genomsnittliga försäljningstiden för de bostäder som ändå säljs ligger på över ett år. Byggkostnader, som på tre år har ökat med över 30 procent, utgör en stor del av problemet. Andelen prissänkta nya bostäder ligger kvar på höga nivåer. Om man bortser från behovet av nya bostäder och tittar på efterfrågan på nya bostäder med hänsyn tagen till hushållens faktiska betalningsmöjligheter, var det under kvartal fyra förra året i stort sett balans i förhållande till utbudet för nya bostäder inom samtliga boendeformer för Sverige som helhet, visar SBAB Booli Housing Market Index (HMI). Däremot finns stora lokala och regionala variationer, med exempelvis ett överskott på nya bostadsrätter i Västra Götalands län.

Jämställdheten hotas av kriget i Ukraina, varnar barnrättsorganisationen Plan International inför tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion den 24 februari. Intervjuer gjorda med flickor och unga kvinnor från hela Ukraina, samt ukrainska flyktingar som nu bor i Polen, Moldavien och Rumänien, visar att kriget förstärker traditionella könsroller som leder till att mäns våld mot flickor och kvinnor ökar.

Under torsdagen arrangerade moderaten Oliver Rosengren, tillsammans med Consid, ett seminarium om cybersäkerhet i riksdagen. Evenemanget lockade ett 70-tal inbjudna gäster som bland annat lyssnade på Ole Dubnov och Yegor Aushev från Cyber Unit Technologies.

Idag publicerade Lantmännen sin årliga skörderapport som visar på en 20 procent lägre skörd än 2022. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har räknat ut en kostnad på skördebortfallet som uppgår till 6 miljarder kronor då även effekter för vallfoder och andra grödor beaktats.

Riksbanken höjer sannolikt styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Boräntan med tre månaders bindningstid väntas toppa på 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor. Detta är slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 3, 2023.

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina, den 24 februari, kommer Enköpings kommun att visa sitt stöd för Ukraina och dess folk.

Örnsköldsvik uppmärksammar årsdagen av invasionen i Ukraina med en tyst minut och en stilla stund på torget den 24 februari

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket förra året jämfört med 2021. 2022 stoppades 822 kilo jämfört med 261 kilo 2021. Beslagen av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo. Även beslagen av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade stort. Samtidigt minskade beslagen av alkohol och tobak. Det visar Tullverkets beslagsstatistik som även finns uppdelad regionalt och lokalt.

Nataliia Shapoval från Kyiv School of Economics medverkar direkt på länk. Medier och alla andra intresserade är välkomna att delta vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens seminarium där Ukrainas behov diskuteras ur ett nationalekonomiskt- och statsvetenskapligt perspektiv.

Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik vädjar till svenska bussföretag att om möjligt hörsamma EU-kommissionens uppmaning om att donera en eller flera trafikdugliga skolbussar till Ukraina.

Välkommen till presseminarium på torsdag den 26 januari, klockan 10.00-10.30.

Medicinsk hjälp till akut förlossningsvård. Psykosociala insatser för överlevande och så särskilt traumastöd till barn. I fem kortfilmer skildras hur Radiohjälpens stöd gör skillnad för att lindra nöden i Ukraina.

EIB pressmeddelande 27/10/2022 Stockholm/Luxemburg Majoriteten svenskar anser att kriget i Ukraina och de höga energipriserna bör påskynda den gröna omställningen 55% anser att Rysslands invasion av Ukraina och konsekvenserna av denna bör vara en drivkraft för att påskynda den gröna omställningen. 74% anger att vi kommer att gå mot en global katastrof om vi inte drastiskt minskar vår energiförbrukning och varukonsumtion under de kommande åren. 63% är för en hård beskattning av mycket förorenande varor och tjänster, såsom stadsjeepar och lufttransport. 60% är för en indexering av energipriserna till förbrukningen per hushåll: ju mer man förbrukar, desto dyrare blir elen.

Det första halvåret 2022 präglades av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget förstärkte kvarvarande pandemieffekter som produktionsstörningar och brist på insatsvaror, och en stigande inflation fick världens centralbanker att snabbt och kraftfullt strama åt sin penningpolitik. Osäkerheten kring den framtida utvecklingen och den komplexa riskbilden ledde under våren till att tillgångspriserna på de globala ränte- och aktiemarknaderna föll kraftigt samtidigt, vilket är ett ovanligt mönster historiskt sett.