Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Skogar i främst södra Sverige lider av återkommande torka, något som accelererade med den torra sommaren 2018. Träden har ännu inte återhämtat sig och har svårt att komma i gång med tillväxten på flera håll. Det visar årets skogsskaderapport för 2024 från Skogsstyrelsen.

12 procent av de unga tallarna i Sverige har fått skador av bete från älg och andra vilda hjortdjur under det senaste året. Det visar de nationella resultaten från Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering av knappt 50 000 provytor runt om i landet. Det innebär att skadorna fortsatt ligger långt ifrån målet.

Den 27–31 maj utbildar Norra Skog sina nyanställda inspektorer i Värdeskapande Skogsskötsel. Välkommen att besöka utbildningstillfället.

I 20 procent av den granskog som dödats av granbarkborre finns även angrepp av en annan skadeinsekt: den dubbelögade bastborren. Det framkommer i Skogsstyrelsens årliga skogsskaderapport som också visar att granbarkborren och betesskador från älg och andra hjortdjur, fortsatt är de största skadebekymren i svenska skogar.

Trädplantor som genom växtförädling fått ökad resistens mot sjukdomar kan användas mer i kampen mot skadegörare på skog, visar en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen drabbas allt oftare av skador vilket bland annat beror på klimatförändringarna och då kan trädförädling för ökad resistens bli ett av flera viktiga verktyg för att bromsa utvecklingen.

Nästan 40 procent av ungskogen i Sveriges fyra nordligaste län har drabbats av en eller flera skador samtidigt, så kallad multiskadad skog. Under tre år har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsbolag, forskning och intresseorganisationer gått samman för att vända utvecklingen. På plats i Umeå, men också digitalt, presenterar vi den 30 november resultatet av framgångarna.

För första gången har landets skogsägare nått det nationella målet med att till 80 procent satsa på tall där den trivs bäst när man ska få upp ny skog efter avverkning. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen tagit fram. Rekordet innebär att den svenska skogen nu bättre klarar av hot som betesskador från hjortdjur men också stormar, bränder, skadedjur och torka.

Med åtgärder i skogen går det att öka kolsänkan med mellan 2 och 10 miljoner ton koldioxid per år. Det visar en analys som Skogsstyrelsen gjort över hur enskilda åtgärder påverkar nettoupptaget i skogen, till exempel minskad avverkning, höjd lägsta tillåtna ålder för att avverka, minskade betesskador från älg och annat vilt eller ökad kvävegödsling.

12 procent av ungtallarna i Norrbottens län har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur under senaste året. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen gjort. Det är långt över målet på maximalt fem procent. Skadorna kan i värsta fall döda träden och orsakar varje år tillväxtförluster nationellt motsvarande miljardbelopp.

11 procent av ungtallarna i Västerbottens län har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur under senaste året. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen gjort. Det är långt över målet på maximalt fem procent. Skadorna kan i värsta fall döda träden och orsakar varje år tillväxtförluster nationellt motsvarande miljardbelopp.

13 procent av ungtallarna i Västernorrland har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur under senaste året. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen gjort. Det är långt över målet på maximalt fem procent. Skadorna kan i värsta fall döda träden och orsakar varje år tillväxtförluster nationellt motsvarande miljardbelopp.

10 procent av ungtallarna i Jämtlands län har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur under senaste året. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen gjort. Det är dubbelt så högt som målet på maximalt fem procent. Skadorna kan i värsta fall döda träden och orsakar varje år tillväxtförluster nationellt motsvarande miljardbelopp.

Elva procent av Sveriges ungtallar har fått en kvalitetsnedsättande skada av viltbete under senaste året. Det visar de nationella resultaten från årets älgbetesinventering, Äbin. Det innebär att skadorna fortsatt ligger kvar på allt för höga nivåer, dubbelt så högt som målet på maximalt fem procent.

Mer än var tionde ungtall i svenska skogar har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur bara under senaste året. Det visar en nationell inventering som Skogsstyrelsen gjort och som presenteras i sin helhet i dag. Skadorna kostar samhället miljardbelopp varje år.

Inventeringar visar att nästan 40 procent av ungskogen i norr är hårt drabbad av flera skador samtidigt, till exempel skadesvamp och betesskador från älg. Det innebär ekonomiska förluster men försämrar även för klimat och biologisk mångfald. Följ med ut på exkursion i den skadade skogen, möt experterna och hör mer om kampen mot den multiskadade skogen!

Älgens bete i skogen har gett skador på var tionde ung tall i Svealand och därmed orsakat lägre tillväxt, sämre kvalitet och i värsta fall döda träd. Det visar Skogsstyrelsens årliga inventering på mer än 16 000 provytor i landets mellersta delar. Skadorna är därmed dubbelt så höga som det nationella målet.

13 procent av de unga tallarna i Götaland har fått skador av älgens bete under senaste året. Det visar den årliga inventeringen av drygt 17 000 provytor i södra Sverige. Det är med någon procentenhet den lägsta siffran sedan mätningarna började 2016 men fortfarande högt över målet på maximalt fem procent.

Nu drar Skogsstyrelsen i gång årets omfattande inventering av skador på ungskog orsakade av bete från bland annat älg. Särskilt utbildade inventerare börjar idag ge sig ut i skogarna i södra Sverige för att inventera provytor i inte mindre än 12 500 ungskogar i hela landet. Syftet är att få ner skadorna som varje år orsakar miljardförluster men också påverkar den biologiska mångfalden. Media är välkomna att följa med ut!

I sitt remissvar till den nationella kyrkostyrelsen föreslår stiftsstyrelsen i Luleå stift ytterligare mål kopplat till Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Det handlar bland annat om att prioritera tillväxt i skogen framför ekonomisk avkastning, att ställa om till en ökande andel hyggesfria metoder och att skapa en plan för återvätning av utdikad mark.

Hur stor älgstam kan vi ha utan att få för mycket skador på skogen? 15 mars samlas forskare, Skogsstyrelsens experter, jägarorganisationer och andra intressenter, till årets stora Skog- och viltkonferens i Östersund. Syfte: öka kunskap och samsyn för en mer hållbar förvaltning av skog och klövvilt.