Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Anställda kan gå en poänggivande kurs utan att först bli antagna. Alumner får tillgång till öronmärkta platser, medan lärare ges övertidsersättning för undervisning. Det är några av experimenten som projektet Adapt ska testa för att möta industrins behov av livslångt lärande.

De adjungerade adjunkterna bidrar med den verklighetsnära, autentiska utbildningssituationen till universitetets utbildning och forskning. Det konstaterar Björn Tolgfors, forskare i idrottsvetenskap, som i en studie följt upp att yrkesverksamma lärare blev en del av lärarutbildningen vid Örebro universitet.

Ny statistik från fackförbundet DIK visar att lågkonjunkturen och de bantade kulturbudgetarna har slagit hårt mot musei- och kultursektorn. Under de senaste två åren har arbetslösheten i gruppen ökat med 39 procent. DIK kräver mer resurser till kulturen och bättre stöd till de som drabbas.

El- och energisektorn är en av de mest expansiva och dynamiska branscherna i Sverige, och trots att kvinnor fortfarande är underrepresenterade inom yrken som elektriker och elinstallatör, är det på väg en förändring. Enligt Elsäkerhetsverkets studie, som bland annat undersökt könsfördelningen i branschen, finns det tecken på en positiv utveckling och många bra initiativ för att attrahera fler kvinnor till branschen.

Många kommuner har svårt att få elever i årskurs 8 och 9 att välja att göra prao (praktisk arbetslivsorientering) i vård och omsorg. Vänersborgs kommun har fått i uppdrag av Fyrbodals kommunalförbund att ta fram ett gemensamt arbetssätt för kommuner för att få fler elever intresserade.

En utbildare i Västmanland får inte längre bedriva fortbildning gällande yrkesförarkompetens: – Utbildaren har inte följt gällande bestämmelser och får därför sitt tillstånd återkallat. Vi ser mycket allvarligt på det hela, säger Jussi Ståhl, inspektör vid Transportstyrelsen.

Kreativt skrivande på engelska, retorik för yrkeslivet och kriskommunikation. Idag öppnar anmälan till Örebro universitets sommarkurser. – Det är en perfekt chans för yrkesverksamma som vill utvecklas – eller för nyfikna att testa universitetsstudier, säger utbildningskoordinator Cecilia Andersson Mårdh.

Digitalisering och automatisering förändrar lönebranschen i grunden. För att säkerställa en hållbar och konkurrenskraftig bransch krävs en stärkt kompetensförsörjning och ett nära samarbete mellan näringslivet, myndigheter och utbildningsanordnare. Srf konsulterna, Sveriges ledande branschorganisation inom redovisning och lön, ser en ökad efterfrågan på kvalificerade lönekonsulter och lyfter nu vikten av att utveckla yrkeshögskolans utbildningar inom området.

Fyrisgården, Uppsala Kvinnojour och flera andra organisationer från civilsamhället i Uppsala län tilldelas fleråriga verksamhetsbidrag, beslutade regionala utvecklingsnämnden i dag. Bidragen är på 120 000–350 000 kronor och ska främja gemenskap och välmående.

Skolfrånvaro har en negativ påverkan på elevers möjligheter att nå sina utbildningsmål och utveckla sociala kontakter. En ny översikt av internationell forskning från SPSM visar på insatser som kan göra skillnad. Ett positivt skolklimat, stöd vid övergångar mellan stadier och skolformer och samarbete med vårdnadshavare är några insatser som har effekt.

Vindkraften har en central roll i energiomställningen och står i dag för en betydande del av den globala elproduktionen. Nu kommer en heltäckande lärobok om vindkraftens historia, teknik, miljöpåverkan och samhällsaspekter.

Vägarbetare kan ibland hamna i hotfulla och även våldsamma situationer i möten med trafikanter. Hur kan sådana situationer bäst förebyggas och hanteras? Trygg väg, en ny kostnadsfri webbutbildning från Prevent, ger praktiska verktyg för att hantera de situationer som kan uppstå.

Digitaliseringen inom hälso- och sjukvården har tagit fart de senaste åren, men vad får vårdpersonalen att ta till sig ny teknik? Svaret är mer komplext än vad man kanske kan tro. Forskning från Högskolan i Halmstad visar att känslor och status spelar avgörande roller när sjukvården digitaliseras. – Vårdpersonalens intresse för digitala teknologier handlar om mer än bara praktisk nytta, säger Luís Irgang Dos Santos, som nyligen lade fram sin avhandling.

KK-stiftelsen beviljar 8 miljoner kronor i finansiering till Mälardalens universitet (MDU) för en särskild satsning på kompetensuppbyggnad inom batteriproduktion. Satsningen ska bidra till att stärka Sveriges roll i den gröna omställningen och fokuserar på rekrytering av spetskompetens och ett fördjupat samarbete med Northvolt Labs i Västerås.

För att trygga branschens framtida utmaningar behöver arbetsledande funktioner stärkas. Strategisk arbetsledning är en förutsättning för framgång och utveckling inom alla större branscher. Myndigheten för yrkeshögskolan satsar därför på gratis kompetensutbildning för branschens medarbetare. Utbildningen har skräddarsytts utifrån branschens egna behov och kommer att drivas av Folkuniversitetet.

Under 2024 så ökade fackförbundet Naturvetarna antalet fullbetalande medlemmar med nästan 2,8%. Det är den högsta tillväxtsiffran på mer än tio år.

Högskolan i Gävle har beviljats 12,3 miljoner kronor av Ljungbergsfonden för att driva Teknikerjakten under perioden 2025–2027. Tilldelningen, som är den största hittills till Teknikerjakten, ska öka intresset för naturvetenskap och teknik bland de unga i länet.

3D-skrivare har blivit alltmer populära i hem, skolor och bibliotek. De ger utsläpp av farliga ångor och mycket små partiklar, inklusive så kallade nanopartiklar. Dessa ämnen kan påverka vår hälsa negativt.

Sverige riskerar 2040 att sakna 11 000 ingenjörer inom energi-, elektro- och datateknik och teknisk fysik. Men unga studenter söker i stället ingenjörsinriktningar som industriell ekonomi och organisation, där nettolönen fem år efter examen är 6 000 kronor högre i månaden. Det visar en ny analys från Sveriges Ingenjörer. En stor brist på ingenjörer ger negativa effekter på både arbetsmarknaden och samhällsekonomin i stort.

Nu släpper strategi- och teknikkonsultföretaget WSP rapporten "Kommunernas Kamp" som rankar Sveriges 290 kommuner utifrån deras motståndskraft och förmåga att möta framtiden. I år tar Täby över topplaceringen och rankas som Sveriges mest robusta kommun, följt av Lerum och Nacka. Årets rapport tar också ett större grepp kring krisen i befolkningsfrågan och det låga barnafödandet – ett växande problem som många av landets kommuner brottas med.