Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Vid årsskiftet 23/24 träder tre lagändringar i kraft som påverkar socialförsäkringen - det tillfälliga tilläggsbidraget förlängs, covidundantaget upphör och bestämmelserna om utbetalningsmyndighetens transaktionskonto träder i kraft. Den höjning av prisbasbeloppet som sker vid årsskiftet påverkar flera ersättningar och andra belopp.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan sedan den 1 januari 2019 ansöka om omvårdnadsbidrag om barnet har ett utökat behov av omvårdnad och tillsyn, samt merkostnadsersättning om barnets funktionsnedsättning medför extra kostnader. Dessa två ersättningar ersatte det tidigare vårdbidraget och en målsättning med reformen var att det skulle bli mer jämställt då båda föräldrarna nu kunde ansöka. Ny statistik från Försäkringskassan visar dock att det i 78 procent av fallen är barnets mamma som får hela utbetalningen.

I mitten av februari lämnade Akavia in en stämningsansökan mot Försäkringskassan efter att myndigheten förbjudit en medarbetare att på fritiden arbeta ideellt som ombud i vårdnadstvister. Otillåten bisyssla ansåg myndigheten – helt fel, menade Akavia som ville att förbudet skulle upphävas.

Under 2020, ett år som starkt präglades av pandemin, blev Försäkringskassans utgifter 239 miljarder kronor – en kraftig ökning från året innan. Enligt Försäkringskassans senaste prognos beräknas dock utgifterna att minska till 227 miljarder under 2021. En stor del av minskningen beror på att utbrottet av covid-19 inte förväntas ha en lika stor höjande effekt som 2020.

En ny analys från Försäkringskassan visar att fyra av tio barn med funktionsnedsättning, vars föräldrar fått vårdbidrag, istället får aktivitets eller sjukersättning efter att de fyllt 19 år. Det är färre kvinnor än män som har något av stöden - totalt 39 procent kvinnor och 61 procent män.

I samband med årsskiftet genomförs ett antal regeländringar som berör socialförsäkringen. Bland förändringarna märks ett slopat anmälningskrav för VAB, höjd åldersgräns för kostnadsfri tandvård och så ersätts karensdagen med ett karensavdrag.

Vid årsskiftet införs de nya socialförsäkringsförmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som successivt kommer att ersätta dagens vårdbidrag och handikappersättning. Syftet är att de nya förmånerna ska vara mer flexibla och precisa i sin utformning.

Fler än hälften av svenskarna tycker att det är svårt att förstå termer som svenska försäkringsbolag använder. Försäkringsbolaget If gör en storsatsning på att förenkla språkbruket så att alla ska kunna förstå vad försäkringen innebär.

Ensamstående föräldrar med barn är den ekonomiskt mest utsatta familjegruppen i samhället, och för ensamstående kvinnor med två eller fler barn spelar den ekonomiska familjepolitiken* störst roll. Det visar Försäkringskassans årliga rapport Barnhushållens ekonomi 2018.

Statistik från Försäkringskassan visar att det fortfarande är kvinnor som tar ut den största andelen av föräldrapenning, vab och barnbidrag för sina barn, trots att föräldrarna ska kunna dela jämställt.

Antalet unga med aktivitetsersättning har under en lång period ökat, visar en analys från Försäkringskassan. Analysen visar också att de som får ersättningen ofta tidigare haft stöd från Försäkringskassan, och en stor del av dem kommer fortsätta få det efter att de fyllt 30 år.

Av ensamstående utrikesfödda föräldrar beräknas 56 procent leva med låg ekonomisk standard. Motsvarande siffra för svenska föräldrar är 29 procent. Det visar Försäkringskassans årliga rapport ”Barnhushållens ekonomi 2017”.

225 miljarder kronor eller i snitt drygt 600 miljoner kronor om dagen betalades ut av Försäkringskassan i olika ersättningar och bidrag under 2015. Det motsvarar 5,4 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

Ensamstående med barn är den ekonomiskt mest utsatta familjegruppen i samhället, och för ensamstående kvinnor med två eller fler barn spelar den ekonomiska familjepolitiken störst roll. Det visar Försäkringskassans årliga rapport ”Barnhushållens ekonomi 2016”.

Det finns en klar överrisk för barn som är födda i december att behöva stöd från socialförsäkringen senare i livet, visar en ny undersökning från Försäkringskassan. Trots att den biologiska skillnaden är obefintlig minskar risken markant för barn som är födda en månad senare i januari. Bristande stöd i skolan tros vara en av de viktigaste förklaringarna till resultatet.

Är barn födda i december i mer behov av stöd från socialförsäkringen jämfört med barn födda i januari? Får skolomogna barn en diagnos istället för rätt stöd i skolan? Har när på året barn är födda betydelse för hur väl de lyckas i skolan och arbetslivet?