Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.

Forskarsamtal på pub, litterärt laboratorium och VR-utflykt till etruskiska gravar. Med över 300 programpunkter möts ett högaktuellt ämne – framtiden. Den 1 april börjar den 29:e upplagan av Vetenskapsfestivalen, och Göteborg förvandlas till Sveriges största mötesplats för populärvetenskap.

Medier inbjuds att delta i Vetenskapsrådets, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens och Kungl. Vetenskapsakademiens seminarium om hur STEM-strategin, skola och forskning kan samverka för ökat intresse i grundskolan?

Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Många elever använder ChatGPT i sitt skolarbete. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar att natur- och teknikgymnasieelever har bra strategier i sin AI-användning. Detta trots att de överskattar sin kunskap och egentligen har väldigt liten förståelse för hur en sådan avancerad språkmodell egentligen arbetar.

Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.

En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.

Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.

Kriminologiprofessor Amir Rostami vid Södertörns högskola, Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och Matilda Wurm, forskare i hälsopsykologi vid Örebro universitet, får The Hamrin Foundations och Örebro universitets priser för framstående forskningskommunikation 2025.

För att bättre kunna designa komplexa kvantsystem – atomer och elektroner – har forskaren Hugo Strand utvecklat en ny metod som gör simuleringarna snabbare och mer träffsäkra. – Det kan leda till ökad förståelse för material och teknologier som är viktiga för innovationer inom exempelvis kvantdatorer och förnybar energi, säger han.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Forskare Cathrine Widehammar har tilldelats ett anslag på 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utforska smärtproblematik hos personer med dysmeli eller armamputation. ”Våra studier har som mål att förbättra vården för dessa patienter. Flera regioner samarbetar i detta”, berättar hon.

Sveriges Ingenjörer ser positivt på att regeringen i den nya forskningspropositionen fokuserar på teknisk forskning som ska svara mot de stora utmaningar som Sverige står inför: osäkert geopolitiskt läge, en snabb teknikutveckling och en ökad global konkurrens.

Punjab är epicentrum för stubbränning i Indien. Trots att majoriteten av invånarna är medvetna om de skadliga effekterna av att bränna skörderester, är det fortfarande en utbredd praxis, med allvarliga konsekvenser för hälsan, hushållens utgifter och miljön.

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.

Gymnastik- och idrottshögskolan har fått sex miljoner av Vetenskapsrådet. Projektet ska under fyra år undersöka huruvida simulerad hög höjd kan främja minne och inlärning genom en positiv påverkan på den äldre hjärnan.

Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.

Mats Eriksson har ägnat en stor del av sitt liv åt att forska om smärta hos nyfödda barn och hur man på olika sätt kan minska den, så att de får mindre komplikationer senare i livet. I dag är han en av världens främsta på området och de behandlingsmetoder hans forskning resulterat i används på sjukhus över hela världen. Nu går han in i en ny roll, som ordförande för Nyckelfondens sakkunniggrupp.

Athenapriset 2024 går till Care to Translate, ett digitalt översättningsverktyg anpassat för vården som utvecklats för att ge patienter med olika språkbakgrund möjlighet att kommunicera med vårdgivare på ett effektivt sätt.

I dag avvaktar vården med medicinsk abort till dess att ultraljud bekräftar en graviditet i livmodern. En stor internationell studie visar nu på lika effektiv och säker behandling redan innan den sjätte graviditetsveckan. Det rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet i tidskriften New England Journal of Medicine.