Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Digitala pennor i skolan kan vara bra. Men om de ska fungera krävs större strategiska satsningar från skolor och kommuner. Det visar en ny vetenskaplig rapport. – Vi måste inse att svenska barn i skolan bör kunna använda en uppsjö av olika verktyg för att skriva, räkna och teckna – både digitala och mer traditionella, som penna och papper, säger Anders Björkvall, forskare i svenska språket vid Örebro universitet.

UR:s uppskattade historieprogram Vilken historia! gör efterlängtad comeback med en helt ny säsong fylld av humor, lärande och spännande historiska figurer. Emma Molin i rollen som filmregissör med uppdrag att återskapa Sveriges historia tar oss med på en tidsresa från vikingatiden till 1800-talet i åtta fartfyllda avsnitt – perfekta för elever i årskurs 4–6. Se hela serien på UR Play > SVT Barn torsdagar kl. 18.45.

Möten behöver inte betyda att man sitter still i ett rum. På Örebro universitet har en ny karta tagits fram. Den visar sträckor i naturen som passar bra för utomhusmöten. – Det går att hålla möten där man passerar både tusen år gamla gravar och en sjö som plötsligt försvann, säger initiativtagaren Anna-Eva Olsson.

Glöm A-brunnar och K-brunnar. När det var dags för Sveriges äldsta gata att renoveras gav Sigtuna kommun Annie Winblad Jakubowski i uppdrag att gjuta brunnslock efter tre historiska mynt. På det sättet får stadens unika historia följa med in i framtiden. Nu ligger de första brunnslocken på plats längs Stora gatan.

FRANS G. BENGTSSON Nya perspektiv på författaren till Röde Orm Att Frans G. Bengtsson skrev Röde Orm vet de flesta. Det är en bok som fortfarande läses av många och som har präglat bilden av vikingatiden i vår litterära fantasi. Men vem var Frans G. Bengtsson egentligen och hur ser hans litterära arv ut? I fyra essäer får vi veta mer om Frans G. Bengtssons liv och författarskap ur olika perspektiv. I den inledande texten intresserar sig Svante Nordin för den dubbla bilden av Bengtsson – å ena sidan stämplad som reaktionär och ogillad av kritikerna, å andra sidan älskad av läsarna med böcker som ständigt trycks i nya upplagor och översätts till andra språk. Anita Henriksson lyfter fram ett arkivfynd bestående av femtio kärleksbrev från Frans G. Bengtsson. Matthew Norris skriver om Bengtssons vikingar ur ett lärdomshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på samtidens historiska syn på vikingatiden. Slutligen får vi av Patrik Andersson, Johan Asp och Gustaf Fryksén en arkivhistorisk guid

I bostadsrättsföreningen Elddonet i den nya stadsdelen Täby Park, så syns en metallring runt stamdelar från ett träd. Vad är det, vad kallas den och vad har den för koppling till platsen?

Vikingabåten Åfare intill Väsbyån och Barockparken har fått ett helt nytt drakhuvud av ek. Båten fortsätter att högt upp i luften markera den farled som vikingarna en gång använde.

Det är inte ofta som Unescos världsarvslista fylls på med platser som ligger inom behagligt reseavstånd från Sverige. Nu hart fem danska ringborgar från vikingatiden har lagts till på UNESCO:s prestigefyllda världsarvslista. Borgarna byggdes mellan åren 958 och 987 då den danska vikingakungen Harald Blåtand regerade och utmärks av sin anmärkningsvärda symmetri.

Grannfejden på Rönninge by är en musikal om Täbys historia. Handlingen utspelar sig på Rönninge by och sträcker sig ända tillbaka till vikingatiden.

Den 1 december är det invigning av Sigtuna museums nya utställning Vikingasilvret. Utställningen bygger på de två skatter med silvermynt som hittats i Sigtuna och som bär på över tusen år gamla berättelser om bland annat äventyrliga resor till havs, slaveri och plundring.

Idag debuterar Ulrika Kärnborg som barn- och ungdomsförfattare med en skönlitterär roman om häxprocesserna i Älvdalen under 1600-talet – en turbulent tid där ny forskning visat att barn ofta hade en nyckelroll som angivare. I år är det 300 år sedan den sista häxbränningen genomfördes i Norden. "Nattflygare" är den första delen i "Stormens döttrar", en serie fristående berättelser om flickor i historiska brytningstider.

Vikingatidens vagga – i vendeltidens värld av Kristina Ekero Eriksson har röstats fram som Årets bok om svensk historia 2021 av Nättidningen Svensk Historias läsare.

I mitten av januari startar firandet av Danmarks drottning Margrethe II. Hon har då suttit på tronen och varit regent över Danmark, Färöarna och Grönland i 50 år.

Sjömonster, bidragsbedrägerier, kulturkrig, språkets betydelse och Karl XII som tyrann är bara några av de ämnen som avhandlas i årets säsong av Veckans Bok 2021.

5 juni välsignar Göteborgs stifts biskop Susanne Rappmann Pilgrimsleden Göta Älv. Ceremonin sker i Nylöse kyrka och följs av en vandring på ledens sista etapp genom Göteborg till Masthuggskyrkan. Den gemensamma vandringen som har pågått hela veckan, med start i Lödöse, är en del av Göteborgs 400-årsfirande.

Den 12 maj föreläser Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog och forskare vid Uppsala universitet, om vikingatidens handelsnätverk i Östersjöområdet. Detta är den sista föreläsningen av fem i Jernkontorets bergshistoriska utskotts föreläsningsserie om järnets roll under vikingatid och tidig medeltid. De redan genomförda föreläsningarna kan ses i efterhand på Jernkontorets webbplats.

Covid-19 innebar en stor omställning för alla i Uppsala år 2020 – även Uppsala kommuns kulturliv påverkades stort. Under 2021 kommer Uppsala kommun därför att göra flera betydande satsningar på den viktiga kultur- och fritidsverksamheten.

Den 13 januari inleds en digital föreläsningsserie kopplad till den nyligen utkomna boken "Iron and the Transformation of Society. Reflexion of Viking Age Metallurgy". Föreläsningarna arrangeras av Jernkontorets bergshistoriska utskott och deltagande är kostnadsfritt.

Järnets roll i samhällsförändringen under perioden från vikingatid till tidig medeltid belyses i den senaste boken i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie, "Iron and the transformation of society. Reflexion of Viking Age metallurgy". Boken går att beställa på Jernkontorets webbplats.

Den 31 augusti 2018 kommer den internationella vikingashowen Follow the Vikings till Upplands Väsby. Showen gästar tolv viktiga vikingaplatser i världen och Gunnes gård i Upplands Väsby som enda plats i Sverige. Upplands Väsby är en av de mest fornlämningsrika kommunerna i världen och projektet, som medfinansieras av Kreativa Europa (EU), syftar till att göra det vikingatida arvet tillgängligt för en världsomfattande publik. Follow the Vikings handlar om den isländske krigarpoeten Egil Skallagrímssons liv och samtid och belyser vikingatiden och dess myter i en mäktig föreställning. Craig Morrison, kreatören bakom showen, har samlat skådespelare, filmskapare, konstnärer och dansare från hela Europa för att skapa en visuell hyllning till vikingaarvet med hjälp av modern projiceringsteknik. Vissa av showens skådespelare medverkar bara i en föreställning medan andra medverkar i flera föreställningar runt om i Europa. En skådespelare som deltar i flera föreställningar är Gun Bjurberg, som o