Styrräntan oförändrad på 1,75 procent

Omvärlden har utvecklats på ett mycket dramatiskt sätt den senaste tiden. Kriget i Mellanöstern har medfört stora rörelser i energipriser och på finansiella marknader, bland annat har korta marknadsräntor stigit. Dollarn har stärkts, bland annat mot den svenska kronan. Det är ännu oklart vad de mer bestående följderna blir, såväl geopolitiskt som ekonomiskt, och förutsättningarna kan ändras snabbt.

I Sverige finns det i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta. Den underliggande inflationen har varit oväntat låg i de senaste utfallen. Kriget i Mellanöstern väntas i närtid dämpa tillväxten något och höja KPIF-inflationen till följd av högre energipriser. Dessa väntas i viss mån även övervältras på andra priser.

Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Riksbankens huvudscenario, som denna gång är mycket osäkert, utgår från att kriget har måttliga effekter på inflationen och återhämtningen. Det är ännu för tidigt för att kunna få en tydlig bild av hur kriget påverkar utsikterna. Direktionen bedömer i dagsläget att den nuvarande nivån på styrräntan och en oförändrad prognos jämfört med december är en väl avvägd penningpolitik. Det bidrar till att konjunkturen stärks och den mer underliggande inflationen är i linje med 2 procent ungefär vid årsskiftet. KPIF-inflationen når målet 2029 då tillfälliga effekter från energipriser och momsförändringar har ebbat ut.

Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre. Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

Utvecklingen manar alltså till vaksamhet. Utöver kriget i Mellanöstern finns det också flera andra risker och utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att anpassa penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och styrränta

Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde

	2025	2026	2027	2028	2029 kv1
KPI	0,7 (0,7)	0,8 (0,6)	2,0 (2,1)	3,5 (3,2)	2,6
KPIF	2,6 (2,7)	1,5 (0,9)	1,3 (1,7)	2,7 (2,8)	2,0
BNP	1,5 (1,5)	2,5 (2,9)	2,6 (2,5)	1,3 (1,2)	1,3
Arbetslöshet, procent	8,8 (8,8)	8,4 (8,6)	8,0 (8,0)	7,6 (7,5)	7,6
Styrränta, procent	2,1 (2,1)	1,8 (1,8)	1,9 (1,9)	2,1 (2,1)	2,2

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i december 2025 inom parentes. Kvartal 1 2029 avser kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för styrräntan

Procent, kvartalsmedelvärden

	2026 kv2	2026 kv3	2026 kv4	2027 kv1	2028 kv1	2029 kv1
Styrränta	1,75 (1,75)	1,75 (1,75)	1,77 (1,77)	1,81 (1,81)	1,99 (1,99)	2,17

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i december 2025 inom parentes.

Källa: Riksbanken

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 25 mars 2026. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 25 mars 2026. En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Obligatorisk föranmälan till pressekreterare Susanne Meyer, susanne.meyer@riksbank.se senast 10:00 den 19 mars 2026. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se.