10 miljoner till Umeås omställning

För ungefär två år sedan satte kommunen nya miljömål och ett av dem var att hela Umeå skulle vara klimatneutralt till 2040, fem år före resten av Sverige. Sedan dess har Umeå kommun, tillsammans med bland annat Umeå universitet och Umeå energi arbetat med  en färdplan för Umeås klimatomställning. Det är en färdplan som tar ett grepp om de största klimatutmaningarna i Umeå och som man nu ska jobba för att få fler aktörer att ansluta till.

– Många gör redan mycket inom sina egna organisationer, näringslivet gör stora investeringar, och det är fantastiskt, men vi måste också göra saker tillsammans. En del frågor löser vi helt enkelt bäst med förenade krafter, säger utvecklingsstrategen Annika Myrén, Umeå kommun

Flera perspektiv

Ett sådant exempel är förändringen av resvanor. Här behövs många olika perspektiv och insatser. Forskningen bidrar med viktig kunskap. Kommunen kan planera stadens utveckling så att det blir enklare att resa med cykel och kollektivtrafik, eller kanske inte resa alls. Samtidigt kan arbetsgivare skapa bättre förutsättningar för sina anställda genom att till exempel hålla med väderskydd och duschmöjligheter eller erbjuda möjlighet att arbeta flexibelt och nära hemmet.

De kommunala bolagen byter bussarnas bränslen och ställer om till hållbar elproduktion. Och Umeås entreprenörer och innovatörer utvecklar tjänster och affärsmodeller, till exempel reparationsservice eller bilpooler.

– Och sen har vi alla människor som ska förändra sina resvanor. De måste få större utrymme att bidra med sina perspektiv. Alla vi som lever våra liv här i Umeå sitter ju på så många värdefulla erfarenheter och idéer som måste få större plats. Det är ett viktigt mål för oss nu, säger Annika Myrén.

Ska ”göra” klimatomställning

En annan partner i arbetet är Coompanion, som stöttar entreprenörer med affärsidéer som möter olika samhällsutmaningar. I den här satsningen ska Coompanion hjälpa till att utveckla nya möjligheter för människor och organisationer att bidra med innovationer och bli mer delaktiga klimatomställningen.

– Vi vill organisera människor och lokala initiativ till att inte bara prata om utan också ”göra” klimatomställning. Vi hoppas att vi kan bidra till nya samverkansformer där vi förenar de sociala med de ekologiska aspekterna av hållbar utveckling, säger Jonas Lundh, projektchef på Coompanion Västerbotten.

Under de kommande tre åren ska Umeå kommun, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, forskningsinstitutet RISE, Coompanion och Umeå Energi, arbeta för att organisera samverkan mellan olika aktörer i Umeå och få fler att ansluta till klimatfärdplanen som man just nu lägger sista handen vid.

– Vi har bara börjat resan mot ett klimatneutralt Umeå. Det här tillskottet är viktigt för att ge oss kraft att fortsätta och få upp farten. Det är nu det avgörs om vi ska klara målen i Parisavtalet och här lokalt i Umeå. Utsläppen måste börja gå nedåt kraftigt, säger Annika Myrén.

Förbereder för EU:s stora satsning

Arbetet i Umeå hänger också samman med en nationell satsning där nio svenska städer har skrivit under Klimatkontrakt 2030 med fyra myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Klimatkontraktet är ett sätt för Umeå att förbereda sig för EU-kommissionens stora satsning på 100 klimatneutrala städer i Europa till 2030 där Umeå har chans att bli en av två till tre svenska städer som får ta del av satsningen.

För mer information

Annika Myrén, utvecklingsstrateg, Umeå kommun
annika.myren@umea.se, 070-388 49 66

Jonas Lundh, projektchef, Coompanion Västerbotten
jonas.lundh@coompanion.se, 070-699 94 27

Fakta

Klimatneutralt Umeå 2040

Umeå kommuns klimatmål för de så kallade territoriella utsläppen, det vill säga alla de utsläpp som sker inom Umeå kommuns gränser, oavsett vem eller vad som orsakar dem.

Konsumtionens klimatavtryck

Konsumtionsbaserade utsläpp är ett annat sätt att räkna på klimatavtrycket. Då räknar man i stället på avtrycket från konsumtionen som sker i Umeå, oavsett om utsläppen sker i här eller någon annanstans i världen. Umeå kommun var bland de första kommunerna att beräkna och sätta upp mål för konsumtionens klimatavtryck. 2018 låg Umeås konsumtionsbaserade utsläpp på 11,5 ton per person och år. Målet till 2040 är 2 ton och 1 ton till 2050.

Klimatneutrala städer 2030 och Klimatkontrakt 2030

I den nationella satsningen Klimatneutrala städer 2030 inom Viable Cities ingår nu 23 svenska städer, däribland Skellefteå och Östersund, som ska gå före och arbeta för att bli klimatneutrala redan till 2030. Klimatkontrakt 2030 är ett verktyg för att nå dit.

Klimatkontrakt 2030 är det första av sitt slag i Europa och ambitionen är att det ska inspirera EU:s kommande satsning på 100 klimatneutrala städer och ett europeiskt klimatkontrakt Climate City Contract.

Genom kontraktet har städerna mycket goda förutsättningar för att söka finansiellt stöd från EU och få möjlighet till att samarbeta med andra europeiska städer.

Umeå är en av städerna som ingår i satsningen Klimatneutrala städer 2030 och har tillsammans med åtta av de medverkande städerna tecknat Klimatkontrakt 2030 med Viable Cities och fyra nationella myndigheter. Det konkreta arbetet i Umeå har pågått i cirka två år och fortsätter nu i tre år till. Partners i Umeå är:

• Umeå kommun
• Umeå energi
• Umeå universitet
• Sveriges lantbruksuniversitet
• RISE
• Coompanion

Viable Cities

Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram inriktat på klimatneutrala och hållbara städer. Programmet har över 100 medlemsorganisationer från näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig verksamhet. Viable Cities är ett av 17 strategiska innovationsprogram som får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att bidra till Sveriges internationella konkurrenskraft och till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Viable Cities, som samordnas av KTH, pågår till och med 2030.

Klimatneutral

Klimatneutral kan betyda lite olika saker men generellt handlar det om att minska utsläppen av växthusgaser så mycket som möjligt och därefter ta hand om resten med hjälp av det naturliga kretsloppet genom till exempel skog, återställande av våtmarker och andra så kallade kolsänkor. Ibland talar man även om teknik för koldioxidinfångning och lagring.