Tre miljarder till höjda lärarlöner – så fördelas pengarna
– Lärarlönelyftet ger många lärare möjlighet till löneökning. Vi har en allvarlig lärarbrist i landet. Därför är vi positiva till alla insatser som kan få fler lärare att vilja stanna kvar i yrket, få fler att vilja bli lärare och dessutom locka tillbaka lärare till skolan, säger Joakim Feldt, avdelningschef på Skolverket.
Skolverket betalar ut bidraget
Det är regeringen som bestämmer reglerna för hur bidraget ska fördelas och hur mycket pengar som avsätts till Lärarlönelyftet. För läsåret 2016/2017 har Skolverket tre miljarder att fördela inom Lärarlönelyftet. Skolverket betalar ut bidrag till skolans huvudmän, det vill säga kommuner och ansvariga för fristående skolor. Hur stort bidrag en huvudman får baseras på antalet elever i huvudmannens skolor. Det är sedan huvudmannen som avgör vilka lärare som ska få höjd lön med hjälp av Lärarlönelyftet. Inom en huvudman ska den genomsnittliga löneökningen för lärare som är med i lärarlönelyftet vara 2 500-3 500 kronor. Det innebär att en del lärare kan få ännu mer i löneökning och andra mindre.
Ska inte påverka ordinarie löneökningar
Löneökningen inom Lärarlönelyftet ska ske utöver ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet får inte ha inverkan på eller finansiera ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet är en permanent satsning utan något slutdatum. Enligt det regelverk som regeringen beslutat om är det upp till huvudmannen att avgöra om lönepåslaget till läraren ska ges tillsvidare eller under viss tid.
Detta krävs för att få löneökning genom Lärarlönelyftet
Lärarlönelyftet ska gå till särskilt kvalificerade lärare. För att bli aktuell för Lärarlönelyftet ska en lärare ha uppfyllt minst ett av fyra kriterier.
- Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
- Läraren ska med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen ha förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.
- Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller ha tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.
- Läraren ska ha tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.
– Det är kommunen eller den fristående skolan som avgör vilka lärare som uppfyller kriterierna. Den bedömningen görs bäst lokalt. Vi vet från tidigare erfarenheter med Karriärtjänster för lärare att det är bra om man är tydlig och transparent om på vilka grunder man valt ut lärare, säger Joakim Feldt.
Kontaktuppgifter
Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen, 08-527 334 55
Tomas Johansson, undervisningsråd, 08-527 336 82
Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten, 08-527 335 05
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
