Under juni månad uppmärksammar Plikt- och prövningsverket jubileet genom ett antal kortfilmer som publiceras på vår webb, Youtube-kanal och i sociala medier. Filmerna kommer att ge en inblick i vad som fanns innan den allmänna värnplikten och göra olika intressanta nedslag i den 120-åriga plikthistorien.

Filmerna publiceras efterhand under juni månad så håll utkik!

- I över 50 års tid har vi varit en del av den allmänna värnplikten, vi var med när den lades vilande och vi var med när den återaktiverades. Vi var med när den bara omfattade män och vi är med nu när den gäller lika för kvinnor och män. En sak har dock varit densamma från starten och det är att huvudsyftet för oss som myndighet alltid har varit att skriva in den som är bäst lämpad till rätt befattning, säger Christina Malm, generaldirektör på Plikt- och prövningsverket.

Bakgrund

I juli 1900 fick generalstabschefen Axel Rappe regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ny härordning byggd på förutsättningen att indelningsverket skulle avskaffas och den allmänna värnplikten utökas.

I januari 1901 lade regeringen von Otter fram en proposition om en ny härordning som följdes av en intensiv debatt i andra kammaren under maj månad 1901. Den 2 juni 1901 beslutade riksdagen om den nya härordningen och Sverige fick allmän värnplikt.

Våren därpå rycker cirka 30 000 svenska män in i svenska försvaret. Det är den första kullen av värnpliktiga i ett system där grundutbildningen är 150 dagar med tre repetitionsövningar och omfattar alla män mellan 21-40 år.