Många lärare får höjd lön från flera statsbidrag
– Kommunen eller den fristående skolan har stora möjligheter att fördela pengarna inom Lärarlönelyftet utifrån de förhållanden som råder lokalt. Vår uppföljning visar bland annat att många ger en lägre löneökning för att pengarna ska räcka till så många som möjligt. säger Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen på Skolverket.
Många väljer att ge pengar till så många som möjligt
Totalt fick 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger ta del av Lärarlönelyftet. Den genomsnittliga löneökningen är 2 594 kr per månad och ligger därmed nära den lägre gränsen på 2 500 kr. Många kommuner och fristående skolor har valt att ge en något lägre löneökning till ett större antal personer i organisationen. Den lägsta löneökningen är 200 kr per månad och den högsta är 10 600 kr per månad. En person med lärarlönelyft tjänar i genomsnitt 35 554 kr per månad
Varannan förstelärare tar del av lärarlönelyft
8 076 lärare med karriärtjänst fick en löneökning via Lärarlönelyftet. Det är 53 procent av alla förstelärare höstterminen 2016. En förstelärare fick i genomsnitt 2 510 kr i löneökning via Lärarlönelyftet medan en icke-förstelärare fick 2 606 kr. Medellönen för en förstelärare som tar del av Lärarlönelyftet är 40 449 kronor.
En tredjedel av alla lektorer får lärarlönelyft
Bland lektorer så fick 55 stycken en löneförhöjning via Lärarlönelyftet. Totalt finns det 169 lektorer i Sverige så detta motsvarar drygt en tredjedel. Den genomsnittliga löneökningen via Lärarlönelyftet för en lektor är 2 606 kr. Medellönen för en lektor som tar del av Lärarlönelyftet är 48 248 kronor.
Fristående skolor ger en något högre löneökning
Löneökningen är i genomsnitt något lägre hos kommuner jämfört med övriga skolhuvudmän. I kommunala skolor är den genomsnittliga löneökningen 2 575 kr. Den genomsnittliga löneökningen är högst hos fristående skolor med 2 706 kr.
Vanligt med differentierade löneökningar
Mer än hälften av alla skolhuvudmän som begärt ut pengar har valt att i någon mån differentiera löneökningen via Lärarlönelyftet, alltså att ge olika mycket pengar till personalen. Nära hälften av skolhuvudmännen har valt att ge löneökningar som varierar utanför intervallet om 2 500-3 500 kr. Fristående skolor har i större utsträckning differentierat löneökningarna än vad kommunala och övriga huvudmän har gjort.
En stor del av bidraget nyttjas
Av de skolhuvudmän som begärt ut pengar har tre fjärdedelar begärt ut 90 procent eller mer av vad de totalt hade kunnat begära ut. En tredjedel har begärt ut 99 procent. Totalt har drygt 90 procent av statsbidraget eller 1,4 miljarder använts under den första perioden.
Bidraget kan begäras ut två gånger per år. Nästa rekvisitionsperiod startar den 1 april och pågår till den 15 maj 2017.
Kontaktinformation
Frågor om statistiken kan ställas till statsbidrag.lararlonelyftet@skolverket.se alternativt till Tomas Johansson, 08-527 336 82 eller Anna Forsberg, 08-527 331 61
För frågor om Lärarlönelyftet kontakta Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten, 08-527 335 05 eller Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen, 08-527 334 55.
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
