Varannan kommun har kö till sfi
– Lärarbristen inom sfi är påtaglig och det är svårt att rekrytera. Vi föreslår därför att tillgången till distansutbildning i svenska som andraspråk för sfi-lärare utökas, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.
Närmare varannan av de kommuner som har svarat på enkäten, 47 procent, har kö till sfi. Köerna finns framför allt i kommuner med pendlingsavstånd till större och mindre städer. Landsbygdskommuner och storstäder har köer i mindre utsträckning. Kommuner som har köer är relativt jämnt fördelade mellan länen.
Få kommuner har lång kö
Drygt hälften av de 111 kommuner som har uppgett att de har en kö, har en väntetid på mellan en och fyra veckor. Ett tiotal kommuner har omfattande kötider. Som mest är väntetiden mellan fem och sex månader och flera hundra personer står i kö.
Lärarbrist största orsaken
Det finns inget klart samband mellan många anmälda och långa köer. Många kommuner har ett stort antal personer som har anmält sig till sfi men har ingen kö. Det finns också kommuner med få anmälda men som ändå har kö. Som Skolverket uppfattar det är det brist på lärare som är den största orsaken till köerna.
– Många kommuner löser det med större undervisningsgrupper och att lärarna jobbar flexibelt, det vill säga såväl dagar, kvällar som helger. Men det krävs långsiktiga åtgärder, bland annat för att öka tillgången på lärare. Skolverket behöver också ge stöd till de kommuner som har behov, säger Anna Westerholm.
Skolverkets förslag
Det behövs flera åtgärder för att minska köerna till sfi. Skolverket föreslår bland annat följande:
- Att tillgången till distansutbildning i svenska som andraspråk för sfi-lärare utökas så att det är blir möjligt att möta behovet av sfi-lärare över hela landet.
- Att regeringen förlänger och utökar statsbidraget för att utveckla sfi. Bidraget bör ges för en längre period än ett år i taget för att underlätta kommunernas planering.
- Bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna så att etableringsplanen och den individuella studieplanen inom vuxenutbildningen hakar i varandra.
Mer om sfi
Nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har enligt lag rätt att påbörja kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) inom en månad från det datum de har anmält sig till utbildningen. Övriga som har rätt till sfi ska kunna påbörja undervisningen inom tre månader från folkbokföringsdatum. Det är hemkommunen som ska se till att utbildningen erbjuds.
Mer om rapporten
Skolverket har på uppdrag av regeringen undersökt om det finns köer till den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare och i så fall hur omfattande de är.
236 kommuner omfattas av svaren på Skolverkets enkät vilket motsvarar 81 procent av kommunerna.
Med kö till sfi menar Skolverket den tid som överstiger skollagens gräns för hur lång väntetiden får vara.
För frågor kontakta:
Anna Westerholm, chef för avdelningen läroplaner på Skolverket. 08-527 337 04
För frågor om rapporten:
Therese Ahlqvist, enhetschef Skolverket. 08-527 332 88
Malin Jondell Assbring, undervisningsråd Skolverket. 08-527 335 39
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
