2016 års O’Neill-pris till Melinda Kinnaman

Melinda Kinnaman är just nu aktuell på Dramaten med hyllade monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, baserad på Ann Heberleins bok med samma namn.

Motivering: 
Man finner henne inte där hon nyss var. Hon visar oss att människan alltid är någon annanstans, olik sig i varje ögonblick. Hon vet att människan blir till i sina ytterpunkter, vid gränsen till det vi inte vet. Hon är brinnande eld och hårdaste kristall, hon är vindens skiftningar och vattnets svalka. 
Hon är uthållig och beständig som bly. Och hon är snabb och rörlig som eter och kvicksilver. 
Hon vet att den ömmaste och mjukaste leken är nära släkt med vargens klor. 
Och att mitt i det outhärdliga finns en varm hand mot kinden. 
Vad är teater om inte berättelsen om människan? Och vad vore våra berättelser om människan utan Melinda Kinnaman?

Mer om Melinda Kinnaman 
Melinda Kinnamans är just nu aktuell med monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva , efter Ann Heberleins självbiografiska bok.  Med stor inlevelse och ansvarsfullhet har hon tagit sig an uppgiften och skapat ett engagerande och gripande människoporträtt. Melinda Kinnaman har under åren gjort närmare trettio roller på Dramaten sedan debuten i den kanadensiska regissören Robert Lepages Ett drömspel 1994. Hon har samverkat med scenregissörer som Eva Bergman, Stefan Larsson, Peter Langdahl, Christian Tomner och Björn Melander. En av hennes mest uppmärksammade roller var Julia i Romeo och Julia, iscensatt av Katrine Wiedemann i en sammanfogning av dramatik och nycirkus. Rollgestaltningen visade på Melinda Kinnamans närhet till dans och fysiska uttryck, vilket hon också gått vidare med bland annat i ett par föreställningar i Köpenhamn - Shakespeares Stormen och HC Andersens Havfruen . Hennes medverkan i Lars Noréns Ett sorts Hades och Personkrets  3:1 på 1990-talet lämnade betydelsefulla avtryck. Bland de senaste rollerna märks Fröken i Mats Eks Spöksonaten – där återigen hennes närhet till dansen var avgörande. Hennes skådespeleri utmärks av språklig sensibilitet, psykologisk känslighet och en intensitet i det fysiska uttrycket. Hennes position som scenkonstnär med integritet och engagemang har de senaste åren blivit allt starkare.

Ett teaterpris med tradition 
Strax innan den amerikanske författaren Eugene O’Neill dog den 27 november 1953 testamenterade han den då ospeladeLång dags färd mot natt till Kungliga Dramatiska Teatern. Ett tack för att teatern som enda scen i världen gett hans produktion så stor uppmärksamhet. Hans änka Carlotta Monterey överlämnade sedan även rättigheterna till Ett stycke poet, Hughie och Bygg dig allt högre boningar. Hon avstod även från alla författararvoden som utgår vid framförandet av dessa pjäser på svenska mot att motsvarande intäkter (=8% royalty från varje föreställning) tillfördes Eugene O’Neills minnesfond, som sedan skulle utdelas till ”högt förtjänta artister vid teatern”. Fonden förvaltas av Dramatens styrelse. De första stipendiaterna var Inga Tidblad och Lars Hanson 1956. Lång dags färd mot natt sattes senast upp våren 2007 på Dramaten, då med Lena Endre, Börje Ahlstedt, Jonas Karlsson och Jonas Malmsjö i rollerna. I december 2010 gästspelade Riksteatret i Norge med bland andra Liv Ullmann i Lång dags färd mot natt på Dramatens Lilla scen. Under hösten 2015 spelas Lars Noréns pjäs om nobelpristagaren O’Neill, Och ge oss skuggorna, på Dramatens Stora scen i regi av Eirik Stubø.

Tidigare O´Neill-stipendiater 
Inga Tidblad och Lars Hanson 1956, Tora Teje 1957, Anders Henrikson 1958, Gunn Wållgren 1959, Ulf Palme 1960, Eva Dahlbeck 1961, Olof Sandborg 1962, Georg Rydeberg 1963, Sif Ruud 1964, Holger Löwenadler 1965, Gertrud Fridh 1966,Olof Widgren 1967, Irma Christenson 1968, Jan-Olof Strandberg 1969, Birgitta Valberg 1970, Anders Ek 1971, Anita Björk1972, Olle Hilding 1973, Margaretha Krook 1974, Ernst-Hugo Järegård 1975, Toivo Pawlo 1976, Ulla Sjöblom 1977, Ingvar Kjellson 1978, Karin Kavli 1979, Allan Edwall 1980, Aino Taube 1981, Jarl Kulle 1982, Ulf Johanson 1983, Margaretha Byström 1984, Sven Lindberg 1985, Mona Malm 1986, Hans Strååt 1987, Bibi Andersson & Jan Malmsjö 1988, Gunnel Lindblom 1989, Thommy Berggren 1990, Börje Ahlstedt 1991, Erland Josephson 1992, Lena Endre 1993, Lennart Hjulström1994, Stina Ekblad 1995, Per Myrberg 1996, Krister Henriksson 1997, Marie Göranzon 1998, Keve Hjelm 1999, Lil Terselius2000, Örjan Ramberg 2001, Pernilla August 2002, Björn Granath 2003, Irene Lindh 2004, Reine Brynolfsson 2005, Lena Nyman 2006, Rolf Skoglund 2007, Anita Wall 2008, Hans Klinga 2009, Malin Ek 2010, Johan Rabaeus 2011, Kristina Törnqvist2012, Pontus Gustafsson 2013, Thérèse Brunnander 2014, Per Mattsson 2015

För mer information: 

Mimmi Fristorp 
Pressansvarig 
08-6656175 
0703-726175 
mimmi.fristorp@dramaten.se