Shanti Roney som utbränd ekologisk skogsbrukare i Ivanov på Stora scenen

Ivanov har gått in i väggen. Han är knäckt. Inte så konstigt kanske när frun – som han inte ens längre älskar – är döende, tjejen på granngården är vacker, skulderna växer som ogräs och vännerna misstror allt han gör.  Och vad är egentligen poängen med att vara en anständig människa om ingen annan är det? 

–  Folk är ganska jobbiga i den här pjäsen, som alltid hos Tjechov. Jobbiga och igenkännbara. De är inte kungar eller drottningar som krigar eller dödar sina barn, de har istället hyfsat vanliga problem och futtiga konflikter som alla kan känna igen sig i. I Ivanov finns den gnällige mannen, den giriga mamman, den sega pappan, den unga besserwissern och de söndercurlade barnen. Ingen är jätteond eller jättegod, de är bara människor som försöker få ihop det så gott det går, säger regissören Alexander Mørk-Eidem. 

Alexander Mørk-Eidem, som tidigare hyllats för sina uppdaterade och humoristiska Tjechov-uppsättningar, placerar Ivanov på ett ekologiskt skogsbruk i Norrland. Men det är inte så idylliskt som det låter. Ivanovs gröna vågen-energi är slut. Som tur är finns det alkohol, en hoppborg och power tools. 

Det ryska och svåröversatta ordet ”poshlost” – som innebär en blandning av vulgaritet, småaktighet, själslig tomhet och allmänt låga mänskliga egenskaper – vilar tungt över Ivanov. Han har länge försökt vara en världsförbättrare, men nu har alla hans idealistiska projekt gått åt skogen och han har bara sin anständighet kvar. 

Anton Tjechov (1860-1904) räknas som en av världshistoriens främsta författare, ständigt aktuell på teaterscener med sina sena mästerverk Måsen ,  Onkel Vanja ,  Tre systrar  och  Körsbärsträdgården  som alla skrevs mellan 1895 och 1904. Ivanov tillhör hans något mindre kända verk men har ändå satts upp många gånger sedan premiären 1887. Tjechov fick en beställning på en komedi, men efter att ha skrivit i tio dagar hade han färdigställt ett mäktigt drama i fyra akter, precis så mångfasetterat och melankoliskt som bara han kunde. Humorn finns hela tiden närvarande, även om den är svart. 

Alexander Mørk-Eidem debuterade som Dramatenregissör med Rampfeber  tidigare i år. Dessförinnan har satt upp många succéer på Kulturhuset Stadsteatern, däribland Tjechovs  Tre systrar  som blev en stor framgång både hos publiken och bland kritiker. Svenska Dagbladets Lars Ring kallade uppsättningen för ”ett storverk” i sin recension, ”en suverän tolkning som på en gång är lättillgänglig och sofistikerad” och påpekade att regissören är ”en utomordentlig personinstruktör”. Samma tidnings Ylva Lagercrantz skrev att Alexander Mørk-Eidem ”har bjudit publiken på ännu en lyckad teaterfest” i recensionen av hans uppsättning av den tidiga Tjechovpjäsen  Lycka . Han har även satt upp  Onkel Vanja  i Det Kongelige Teater i Köpenhamn och  Måsen  i Det Norske Teatret i Oslo. Det är alltså med van hand som Mørk-Eidem nu än en gång beträder Tjechovland. En stor händelse för alla teaterälskare. 

För scenografi står Erlend Birkeland, som även samarbetade med Alexander Mørk-Eidem i  Rampfebe r och tidigare gjort scenografi till Dramatenuppsättningar som  Tigern ,  Ett dockhem  och  Alice i underlandet .

I rollerna

Ivanov Shanti Roney 
Anna Nina Zanjani 
Douglas Bengt CW Carlsson 
Sami Hamadi Khemiri 
Gunilla Gunnel Fred 
Janne Johan Ulveson 
Emelin Ida Engvoll 
Justus Adam Pålsson 
Babsan Nina Fex 
Källa Hulda Lind Jóhannsdóttir 
Anita Inga-Lill Andersson 
Mackan Michael Jonsson

Översättning Staffan Skott 
Regi  Alexander Mørk-Eidem 
Scenografi och kostym Erlend Birkeland 
Ljus Ellen Ruge 
Peruk och mask Linda Hyllengren

Premiär den 27 oktober, Stora scenen

För mer information: 

Mimmi Fristorp 
Pressansvarig 
08-6656175 
0703-726175 
mimmi.fristorp@dramaten.se