Magnus Roosmann och Melinda Kinnaman i Tarjei Vesaas Fåglarna
4.3.2016 11:26:00 CET | Dramaten | Pressmeddelande

Det blev Mattis livslott att inte kunna vara duglig och redbar i livet. Ända sedan barndomen har han varit lite sär och eljest och man viskar och flinar bakom hans rygg. Han försörjs av sin storasyster Hege och de bor tillsammans i en stuga vid vattnet.
Kanske hade allt förblivit detsamma om inte en morkulla plötsligt och gåtfullt hade valt att börja flyga tvärs över stugan. Sådant sker inte av sig självt. Och detta oväntade sätter igång en händelsekedja som ruckar på Mattis värld och till sist får den att rämna.
– Vesaas mästerskap består i att formulera sig kring vår längtan efter det onämnbara, en längtan som enligt honom bor i oss alla: Längtan efter ett förunderligt morkullesträck i vårskogen, efter en sällsam fågel på vägen en alldeles vanlig dag, längtan efter kontakt med de människor som betyder bära eller brista för en, en smekning över kinden som kan ge livet ny riktning. Mattis är hjälplös mitt i detta - så som vi väl alla för det mesta är. Men katastrofen, om strängarna blir avklippta, är inte lika stor för alla(citat: Tarjei Vesaas 1959), säger regissören Ole Anders Tandberg som återvänder till Dramaten med sin dramatisering avFåglarna som han satt upp en gång förut: då med stor framgång på Det Norske Teatret i Oslo, 1997.
Författaren Tarjei Vesaas växte upp som äldst bland tre bröder på en gård i Telemark och förväntades ta över lantbruket. Men de förväntningarna svek han. Det strävsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i stället föredrog att drömma och fantisera. När han skrev om Mattis skrev han också om sig själv.
Tarjei Vesaas (1897-70) är en av den norska litteraturhistoriens giganter och var många gånger tippad och föreslagen Nobelpristagare i litteratur. Fåglarna hyllades som ett mästerverk av nordiska kritiker när den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framstående författare genom tiderna.1964 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1964).
Regissören Ole Anders Tandberg rör sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare år regisserat en rad föreställningar på Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear , Othello , Jag är vinden och storsuccén Min kamp . På Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni , Così fan tutte , Figaros bröllop och Trollflöjten . På de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framgång med bland annat Lady Macbeth från Mtsensk i Berlin.
Medverkande
Mattis Magnus Roosmann
Hege Melinda Kinnaman
Jörgen Filip Alexanderson
Flickan Sofia Pekkari
Pojken Marcus Vögeli
Mannen Magnus Ehrner
Kvinnan Jennie Silfverhjelm
Anna Lina Leandersson
Inger Emma Broomé
Översättning Marie Lundquist
Dramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg
Regi Ole Anders Tandberg
Scenografi Erlend Birkeland
Kostym Maria Geber
Ljus Ellen Ruge
Musik Fläskkvartetten
Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold
Sverigepremiär den 19 mars, Elverket
För mer information:
Mimmi Fristorp
Pressansvarig
08-6656175
0703-726175
mimmi.fristorp@dramaten.se
Bilder
Dokument
Om
Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern verkar utifrån ett uppdrag från regeringen, som bland annat innebär att teatern såväl ska förvalta teaterhistorien som arbeta för teaterkonstens utveckling. På Dramaten spelas således klassiker, nyskriven teater och teater för barn och ungdom. Teatern ägs till 100 procent av svenska staten. Interim vd är Ann-Sofie Lindahl och Mattias Andersson är teaterchef och konstnärlig ledare.
Teaterhuset vid Nybroplan är Dramatens hemvist sedan 1908 och rymmer fyra scener. Den största, Stora scenen, rymmer upp till 770 besökare. I direkt anslutning till huset vid Nybroplan, på Almlöfsgatan bakom, ligger Lilla scenen.
Följ Dramaten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Dramaten
En arkeologisk spekulation för mellanstadiet1.4.2026 08:55:53 CEST | Pressmeddelande
Kungliga Dramatiska Teaterns Historiska Sällskap har problem. Ett fornfynd, en kontroversiell teori och en publik som behöver fatta ett beslut: Ställa ut eller gräva ned? Fyndplats: Dramaten, urpremiär i hela huset den 17 april.
Ett möte med det oförklarliga – Solaris landar på Dramaten31.3.2026 09:30:23 CEST | Pressmeddelande
Solaris är en existentiell thriller där ett levande hav, förlorad kärlek och människans fascination för det obegripliga kolliderar. Pjäsen bygger på Stanisław Lems klassiska roman men ges här i en nytolkning av Annika Nyman med regi av Gustav Englund. Urpremiär för Solaris på Lilla scenen 16 april.
Ingens Tjernobyl – 40 år efter katastrofen26.3.2026 10:25:45 CET | Pressmeddelande
Klockan 01:23 den 26 april 1986 exploderade den fjärde reaktorn vid kärnkraftverket i Tjernobyl. En av de största katastroferna orsakad av människan var ett faktum. Dramaten.Doc uppmärksammar nu händelsen med en gestaltad läsning av reportaget Ingens Tjernobyl av den belarusiske författaren Barys Pjatrovitj. I Dramatenbaren 22–23 april.
Dramaten presenterar hösten 202625.3.2026 09:04:55 CET | Pressinbjudan
Onsdag 15 april kl. 09.00-10.00 i Dramatenbaren
Besvärliga kvinnor röjer runt på Dramaten24.3.2026 08:54:48 CET | Pressmeddelande
Den utmanande och ombytliga värdinnan Alexandra Zetterberg Ehn bjuder in till en hemlig, sensuell och exklusiv undantagsvärld. Där vill hon inspirera sina gäster att ta plats, våga ställa krav och samtidigt ha tillåtelsen att vara komplex – även som kvinna. Besvärliga kvinnor ges i Dramatenbaren 2–5 juni.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

