Magnus Roosmann och Melinda Kinnaman i Tarjei Vesaas Fåglarna

Det blev Mattis livslott att inte kunna vara duglig och redbar i livet. Ända sedan barndomen har han varit lite sär och eljest och man viskar och flinar bakom hans rygg. Han försörjs av sin storasyster Hege och de bor tillsammans i en stuga vid vattnet.
Kanske hade allt förblivit detsamma om inte en morkulla plötsligt och gåtfullt hade valt att börja flyga tvärs över stugan. Sådant sker inte av sig självt. Och detta oväntade sätter igång en händelsekedja som ruckar på Mattis värld och till sist får den att rämna.
– Vesaas mästerskap består i att formulera sig kring vår längtan efter det onämnbara, en längtan som enligt honom bor i oss alla: Längtan efter ett förunderligt morkullesträck i vårskogen, efter en sällsam fågel på vägen en alldeles vanlig dag, längtan efter kontakt med de människor som betyder bära eller brista för en, en smekning över kinden som kan ge livet ny riktning. Mattis är hjälplös mitt i detta - så som vi väl alla för det mesta är. Men katastrofen, om strängarna blir avklippta, är inte lika stor för alla(citat: Tarjei Vesaas 1959), säger regissören Ole Anders Tandberg som återvänder till Dramaten med sin dramatisering avFåglarna som han satt upp en gång förut: då med stor framgång på Det Norske Teatret i Oslo, 1997.
Författaren Tarjei Vesaas växte upp som äldst bland tre bröder på en gård i Telemark och förväntades ta över lantbruket. Men de förväntningarna svek han. Det strävsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i stället föredrog att drömma och fantisera. När han skrev om Mattis skrev han också om sig själv.
Tarjei Vesaas (1897-70) är en av den norska litteraturhistoriens giganter och var många gånger tippad och föreslagen Nobelpristagare i litteratur. Fåglarna hyllades som ett mästerverk av nordiska kritiker när den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framstående författare genom tiderna.1964 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1964).
Regissören Ole Anders Tandberg rör sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare år regisserat en rad föreställningar på Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear , Othello , Jag är vinden och storsuccén Min kamp . På Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni , Così fan tutte , Figaros bröllop och Trollflöjten . På de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framgång med bland annat Lady Macbeth från Mtsensk i Berlin.
Medverkande
Mattis Magnus Roosmann
Hege Melinda Kinnaman
Jörgen Filip Alexanderson
Flickan Sofia Pekkari
Pojken Marcus Vögeli
Mannen Magnus Ehrner
Kvinnan Jennie Silfverhjelm
Anna Lina Leandersson
Inger Emma Broomé
Översättning Marie Lundquist
Dramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg
Regi Ole Anders Tandberg
Scenografi Erlend Birkeland
Kostym Maria Geber
Ljus Ellen Ruge
Musik Fläskkvartetten
Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold
Sverigepremiär den 19 mars, Elverket
För mer information:
Mimmi Fristorp
Pressansvarig
08-6656175
0703-726175
mimmi.fristorp@dramaten.se
Bilder
Dokument
Om
Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern verkar utifrån ett uppdrag från regeringen, som bland annat innebär att teatern såväl ska förvalta teaterhistorien som arbeta för teaterkonstens utveckling. På Dramaten spelas således klassiker, nyskriven teater och teater för barn och ungdom. Teatern ägs till 100 procent av svenska staten. Interim vd är Ann-Sofie Lindahl och Mattias Andersson är teaterchef och konstnärlig ledare.
Teaterhuset vid Nybroplan är Dramatens hemvist sedan 1908 och rymmer fyra scener. Den största, Stora scenen, rymmer upp till 770 besökare. I direkt anslutning till huset vid Nybroplan, på Almlöfsgatan bakom, ligger Lilla scenen. Sedan 1997 har Dramaten också en scen på Elverket, på Linnégatan 69, som sedan hösten 2021 drivs tillsammans med Dansens Hus.
Följ Dramaten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Dramaten
Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj till Dramaten12.3.2025 09:04:29 CET | Pressmeddelande
Den 25 mars, på Belarus frihetsdag, presenterar Dramaten.Doc Svetlana Aleksijevitjs bok Tiden Second hand som gestaltad läsning. Därefter sker ett exklusivt samtal mellan författaren och Dmitri Plax. På Lilla scenen.
Juloratoriet i regi av Linus Tunström27.2.2025 09:08:17 CET | Pressmeddelande
Relationen far och son är i fokus när Linus Tunström sätter upp Göran Tunströms minnesrika skildring av en familj i tre generationer. – Jag är nyfiken på vad denna rika familjeberättelse kan locka fram ur mig nu, själv pappa, i en annan tid, i ett helt annat sammanhang, säger Linus Tunström. Premiär på Stora scenen den 22 mars.
Hinkemann – absurd tragedi om krig och kärlek20.2.2025 09:24:12 CET | Pressmeddelande
Dramaten sätter för första gången upp Hinkemann, av den tyska dramatikern Ernst Toller. I händerna på den uppmärksammade regissören Anja Suša blir det en färgstark, samhällskritisk och absurd uppsättning i cirkusmiljö. Premiär på Lilla scenen 13 mars.
Dramaten och Nationalmuseum inleder samarbete18.2.2025 09:01:20 CET | Pressmeddelande
Carl Larssons takmålning Dramats skapelse visas för bebisar mellan 3-11 månader och medföljande vuxna under ledning av Nationalmuseums konstpedagoger. Högstadieelever erbjuds workshop om kroppsideal i utställningen Kroppen efter att ha sett Sandra Beijers pjäs Glow up på Dramaten. Detta är två inledande samarbeten mellan Unga Dramaten och Nationalmuseum under våren och hösten.
Dramaten sätter fokus på Ukraina6.2.2025 08:55:00 CET | Pressmeddelande
Dramaten.Doc, konceptet som presenterar gestaltade läsningar med anledning av aktuella händelser i världen, återkommer den 19 februari med Män i dagsljus av den ukrainska författaren Iryna Serebriakova. Hon skriver om att tvingas göra val, att stanna och strida eller lämna och rädda sitt liv.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum