Kraftsamling för sverigefinsk verksamhet

Vilka möjligheter till samverkan finns det mellan församlingar och kommunen när det gäller den sverigefinska minoriteten? Frågan kommer att diskuteras på Nationellt forum i Uppsala på fredag. Foto: Kristiina Ruuti/IKON

- Den färska statistiken om den sverigefinska minoriteten visar att 76 procent tillhör andra och tredje generationen sverigefinländare. Då talar vi om barn, unga och unga vuxna, säger Kaisa Syrjänen Schaal, enhetschef för flerspråkigt arbete i Svenska kyrkan. 
- Samtidigt är kyrkans sverigefinska verksamhet för barn och unga begränsad, konstaterar hon. På lördag presenteras Svenska kyrkans satsning på flerspråkighet för 2013-2015 där det bland annat finns åtgärder för att utveckla arbetet med barn och unga.

Kommun och församling i samverkan
På fredag hålls ett gemensamt seminarium med sverigefinska föreningar i Uppsala, Uppsala kommun och Svenska kyrkan om erfarenheter av minoritetsarbete. Uppsala är en av de 47 kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska språket. Syftet är att peka på möjligheter till samverkan. Vid seminariet delas också Svenska kyrkans stipendium för sverigefinskt arbete.
På nationellt forum diskuteras också framtidens strukturförändringar – hot eller möjligheter för språkliga minoriteter, språkets betydelse för andligt liv och modersmålets betydelse för individen, Svenska kyrkan som röstbärare för språkliga minoriteter och hur verksamheten på meänkieli ska utvecklas.
I gudstjänsten på fredag medverkar biskop Ragnar Persenius, Uppsala, och ärkebiskop Kari Mäkinen från Finlands evangelisk-lutherska kyrka. På högmässan i Samariterhemmets kapell, ärkebiskop Anders Wejryd och biskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Satsning på flerspråkigt arbete 
Inom ramen för satsningen på flerspråkig kyrka 2013-2015 görs en rad insatser för att stödja arbetet i
stift och församlingar. Språkliga minoriteter och urfolket samerna inom Svenska kyrkan synliggörs, bland annat genom att kunskapshöjande insatser vidtas. Ett pilotprojekt med fokus på barn och unga startas. Insatser görs för att utveckla kyrkolivet på meänkieli, bland annat ska mer gudstjänstmaterial översättas. Andra viktiga frågor är diakonalt påverkansarbete i frågor som rör minoritets-
och urfolksrättigheter och att stärka gruppernas egenmakt.