Ny rapport - Att ta ansvar för klimatnotan

Rapporten med titeln ”Att ta ansvar för klimatnotan: Betalar Sverige sin beskärda del av den internationella klimatfinansieringen?” visar att det är svårt att få en klar bild över hur mycket Sverige bidrar till klimatfinansiering och om Sverige betalar sin “rättvisa andel” av internationell klimatfinansiering.

 – Det finns i dagsläget inte något enkelt sätt att räkna samman vad Sverige faktiskt ger till klimatfinansiering. Det saknas tydliga definitioner av vad som räknas som klimatfinansiering  och Sverige gör ingen sammanhållen rapportering av detta. Det blir tyvärr svårt att utvärdera ifall Sveriges bidrag motsvarar en “rättvis andel”, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

Lejonparten av Sveriges rappor­terade klimatfinansiering ingår som en del i Sveriges vanliga budget för internationellt bistånd.  Inom FN:s klimatkonvention har Sverige kommit överens om, och aktivt stött, att klimatfinansiering ska vara “ny och additionell” – det vill säga pengarna ska inte inskränka på ett lands ordinarie biståndsåtagande.

 – Om vi ser vad Sverige har lovat, och aktivt stött, i fråga om nya och additionella pengar så ger Sverige väldigt lite till klimatfinansiering, säger Anders Wejryd.

Rapporten visar på att Sverige kan ta flera egna steg för att ge ett mer tillfredsställande svar på frågan hur mycket man fak­tiskt förmedlar som klimatfinansiering.

 – Sverige skulle kunna ta ledningen internationellt, genom att ta fram en tydligare rapportering av sina olika bidrag till klimatfinansiering, visa vad en ”rättvis andel” skulle kunna innebära i kronor och ören och utmana andra EU länder att göra detsamma, säger Anders Wejryd

Svenska kyrkan kommer med fyra rekommendationer utifrån det rapporten visar:

1.  Skilj klimatfinansiering från utvecklingsbiståndet i statsbudgeten. Det är ett steg framåt att regeringen har börjat redovisa klimatfinansiering som en separat post i biståndsbudgeten. Men för att Sverige ska kunna leva upp till kraven på additionalitet ska klimatfinansieringen vara en egen budgetpost och inte ingå i biståndsbudgeten. Sverige kan inte göra anspråk på att både leva upp till internationella åtaganden om additionalitet och samtidigt leva upp till det svenska enprocentsmålet.

2.  Öka stödet till den internationella klimatfinansieringen. Som ett första steg bör Sverige år 2014 avsätta 2 miljarder kronor i additionella medel till internationell klimatfinansiering. År 2020 bör motsvarande nivå vara minst 4,3 miljarder kronor.

3.  Visa hur Sveriges stöd till klimatfinansiering ska öka fram till 2020. Mot bakgrund av att det idag finns en osäkerhet om huruvida ”klimatbiståndet” ens kommer att ligga kvar på samma nivå som idag är det nödvändigt att regeringen utformar en plan för hur klimatfinansieringen ska expandera fram till 2020.

4.  Verka för innovativa finansieringskällor och internationell uppskalning till 2020. Sverige bör utveckla en offensiv och tydlig politik i frågan om innovativ klimatfinansiering, samt arbeta för att en trovärdig internationell plan tas fram för hur klimatfinansieringen ska skalas upp till 2020.

Seminariet äger rum kl 13.30 i Visby domkyrka. Mer information om seminariet.

Kontakt

Stefan Håkansson, pressekreterare. 0768-00 01 02.         Stefan.hakansson@svenskakyrkan.se

Alexander Sjöberg, 0730-83 82 00. alexander.sjoberg@svenskakyrkan.se