Ris och ros till biståndspolitiska plattformen

Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan. Foto: Magnus Aronson/IKON

Den nya skrivelsen uppvisar såväl framsteg som områden där utmaningar kvarstår. Svenska kyrkan lyfte under remissperioden en rad utmaningar, många som regeringen nu tagit fasta på i sin skrivelse.

 – Vi ser många märkbara positiva ändringar. Bland annat står det nu att svenskt bistånd ska förhålla sig till religiösa aktörer. Man betonar både vikten av att människor tillåts bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt, samtidigt som man lyfter betydelsen av sociala trygghetssystem för hållbar utveckling och för att bekämpa ekonomiskt utanförskap, säger Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan. 

Såväl i den globala utvecklingsagendan som i den svenska har aktörer i näringslivet fått en alltmer framträdande roll i utvecklingssamarbetet. Svenska kyrkan har tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer lyft behovet av att näringslivsaktörer också agerar med ett tydligt fattigdomsperspektiv och strävar efter att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter.

 – Vi ser att regeringen nu för ett utförligare resonemang kring näringslivets roll, och lyfter behovet av att näringslivsaktörer agerar med respekt för mänskliga rättigheter, och även agerar enligt principer för företags sociala ansvar (CSR). Vi välkomnar även att regeringen strävar efter att tydliggöra styrningen i det svenska biståndet, med fokus på fattigdomsbekämpning och transparens, säger Erik Lysén.

Samtidigt som regeringens nya skrivelse visar på många framsteg återstår många av de utmaningar som Svenska kyrkan, och andra aktörer, påtalade när skrivelsen var ute på remiss. 

– Det saknas ett resonemang kring behovet av att diskutera ekonomisk tillväxt i förhållande till hållbar utveckling och inom ramen för världens resurser, säger Erik Lysén, som också pekar på att plattformen inte förankrar i de pågående processerna om att ta fram nya Millenniemål, den så kallade Post-2015-processen.

Svenska kyrkan pekar också på att regeringen i plattformen inte heller lyfter den viktiga roll som civilsamhällesorganisationer har när det gäller att utkräva ansvar från beslutsfattare, bilda opinion och förändra attityder och normer.