Anmälda hatbrott kopplat till asylboenden har ökat

Det är bara en liten del av alla hatbrott som anmäls till polisen och som kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2016 uppskattar Brå att 6 415 anmälningar innehåller ett möjligt hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes

• 72 procent ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
• 9 procent ha sexuell läggning som motiv
• 7 procent ha islamofobiska motiv
• 5 procent ha kristofobiska motiv
• 4 procent ha andra antireligiösa motiv
• 3 procent ha antisemitiska motiv
• 1 procent ha transfobiska motiv.

Sedan förra mätningen, 2015, har antalet anmälningar där Brå har identifierat ett hatbrottsmotiv minskat med 8 procent. Störst minskning var det för antiromska och antisemitiska motiv, som minskade med 34 procent vardera.

– Utifrån den här statistiken är det svårt att säga vad minskningen av dessa två motiv beror på. När antalet anmälningar statistiskt sett är lågt kan det bli stora skillnader från år till år. Därför är det bättre att fokusera på att se tendenser över tid istället för att tolka utvecklingen från ett år till ett annat. Dessutom är det viktigt att påpeka att anmälningsstatistiken säger mycket lite om den faktiska utsattheten för hatbrott, säger Ava Isolde Faramarzi, utredare på Brå.

Asylboende ökat som brottsplats

Den vanligaste brottsplatsen i hatbrottsanmälningarna var allmän plats (22 procent) men anmälningar kopplat till asylboenden har ökat från 1 till 6 procent mellan 2014, när kategorin infördes i statistiken, och 2016.

– Det gäller dels främlingsfientliga/rasistiska hatbrott mot befintliga eller planerade asylboenden, dels kristofobiska hatbrott eller hatbrott inom kategorin andra antireligiösa, vilket då handlar om hatbrott mellan personer som bor eller arbetar på asylboendet, säger Carina Djärv, utredare på Brå.

Hela rapporten Hatbrott 2016 (Brå 2017:11) finns att ladda ner på www.bra.se