Tågen blir allt bättre på att komma i tid

− ­Nu ser vi positiva effekter av vårt riktade underhållsarbete, där vi har satsat på att åtgärda delar i järnvägssystemet som är särskilt störningskänsliga. Öppnandet av Citybanan i Stockholm under 2017 har också gjort att järnvägen är mindre sårbar för oförutsedda störningar. De kommande åren kommer järnvägen att rustas upp, moderniseras och byggas ut, säger Ann-Sofi Granberg, som är chef på Trafikledning på Trafikverket och ordförande för branschsamarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT).

En orsak till att punktlighetsresultatet förbättrats, både för persontågen och godstågen, är att störningar på grund av fel och brister i infrastrukturen har minskat 2017 jämfört med tidigare år. För att ytterligare öka punktligheten har Trafikverket ett tätt och långsiktigt samarbete med branschen, som kallas för Tillsammans för tåg i tid (TTT). TTT arbetar med åtta typer av förseningsorsaker, för att identifiera åtgärder som ger bäst effekt på punktligheten. De åtta förseningsorsakerna står tillsammans för 80 procent av förseningarna. En av dem är att människor genar över järnvägsspåren.

− Tyvärr ser vi att genandet över järnvägen ökar. Konsekvensen är att vi varje dag av säkerhetsskäl måste stoppa eller sänka hastigheten för upp till 80 tåg, något som bara under 2017 kostade samhället 82 miljoner. Det är ett problem som är extra viktigt att prioritera, eftersom det inte bara handlar om punktlighet utan också om människors säkerhet och lokförarnas arbetsmiljö. Vi måste alla hjälpas åt att förhindra onödigt och livsfarligt spårspring, menar Ann-Sofi Granberg.

Så beräknas punktlighet

Statistiken över tågtrafikens punktlighet anger hur stor andel av tågen som har nått sin slutstation i rätt tid. Tågen räknas vara i tid om de kommit fram inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen. I statistiken för persontågen ingår också de tåg som ställts in eller tillkommit senare än klockan 00:00 dagen innan avgång. Inställda tåg räknas i statistiken som försenade tåg.

Trafikverket prioriterar underhåll på högtrafikerade stråk

Trafikverket prioriterar att underhålla stråk som hanterar Sveriges viktigaste transportflöden: Västra stambanan (Stockholm–Göteborg), Södra stambanan (Stockholm–Malmö), Stålpendeln (Hallsberg–Luleå) och Malmbanan (Luleå–Riksgränsen). På dessa sträckor finns även majoriteten av järnvägsnätets mest sårbara punkter. Underhållssatsningar på dessa punkter ska bidra till att risken minskar för både längre och allvarliga störningar samt mindre och mer frekventa störningar.