Regler för engelskspråkig undervisning behöver utredas
- Det är viktigt att säkra att eleverna undervisas av lärare som är förtrogna med det svenska språket, läroplanerna och betygssystemet. Det handlar också om att skapa enhetlig lagstiftning för landets skolor. Därför bör undantaget från kravet på svensk lärarlegitimation tas bort. Mot bakgrund av att det råder lärarbrist så behöver det utredas och genomföras på sikt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Skolverket har på uppdrag från regeringen undersökt och kartlagt undervisning som bedrivs på engelska i gymnasieskolan. I uppdraget har det också ingått att lämna förslag på åtgärder, exempelvis ändrade regler. Rapporten visar att 29 gymnasieskolor, varav 18 kommunala och 11 fristående, har engelskspråkig undervisning i minst en kurs. På 12 av dessa skolor används engelska som undervisningsspråk i mellan 70 och 100 procent av kurserna om språkämnena inte räknas med.
Resursstarka elever och höga resultat
Rapporten visar att de flesta eleverna i gymnasieskolor med engelskspråkig undervisning går ut med höga betyg. De hade i regel också med sig höga betyg från grundskolan. Många elever har också gynnsamma förutsättningar för goda studieresultat. Dubbelt så många elever i dessa gymnasieskolor har högutbildade föräldrar jämfört med riket i övrigt. Kopplingen mellan föräldrars utbildning och deras barns skolresultat är belagd i en rad studier.
Effekter av engelskspråkig undervisning
Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. En ny forskningsstudie på tre skolor visar att elevernas engelska utvecklades bättre i vissa delar, men inte andra. Studien visade också att elevernas svenska utvecklades sämre i vissa delar. Tillsammans med annan forskning är den sammantagna bilden att engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.
- Elever som till stor del undervisas på engelska riskerar att inte lära sig den ämnesrelaterade svenskan. Att lära sig centrala begrepp på svenska är viktigt, inte minst för att kunna delta i samhällsdebatten,säger Peter Fredriksson.
Engelskspråkig undervisning ställer stora krav
Undervisning på ett språk som inte är elevernas modersmål ställer särskilda krav på lärarnas kompetens eftersom kunskap och språk hänger så tätt ihop. Som i all undervisning krävs också kunskaper om svenska läroplaner, betygssystem och kunskapskrav, vilket är ett viktigt skäl till att undantaget från kravet på lärarlegitimation bör tas bort på sikt. Lärare med utländsk lärarexamen som undervisar på engelska är undantagna kravet på svensk lärarlegitimation om de inte undervisar i språkämnen.
Regler saknas
Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Andra länder har till exempel regler för hur mycket undervisning som får bedrivas på engelska, vilket språk som eleverna ska bedömas på, eller krav på särskilda tillstånd för engelskspråkig undervisning. I Sverige finns inga sådana regler i gymnasieskolan. Regler som är relevanta i sammanhanget är språklagen och gymnasieskolans läroplan. Språklagen säger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Läroplanen säger att det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.
- Frågan är om en gymnasieskola som till stor del bedriver undervisning på engelska lever upp till språklagens och läroplanens krav. Detta och andra frågor om engelskspråkig undervisningen behöver utredas vidare. Vi lämnar nu över rapporten till regeringen som avgör om de vill gå vidare för att förändra reglerna, säger Peter Fredriksson.
För mer information
www.skolverket.se
Kontaktuppgifter
För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
För frågor om fakta, forskning och statistik i rapporten kontakta undervisningsråd Marika Sanne på 08-527 331 52
Nyckelord
Dokument
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
