Rekordstort humanitärt stöd från Sida till växande antal flyktingar

Antalet drabbade människor i behov av humanitärt stöd och skydd har ökat dramatiskt sedan 2010 från 53 miljoner till 128 miljoner i år enligt siffror från FN. Ungefär hälften av dem, 65 miljoner människor, är på flykt främst från krig och konflikt. Det är den högsta siffran sedan andra världskriget. 60 procent är internflyktingar och ungefär hälften är barn.

Majoriteten av det humanitära biståndet (80 procent) utförs i konfliktområden och 55 procent av världens flyktingar flyr från tre specifika konflikter: Syrien, Afghanistan och Sydsudan.

Också kostnaderna för att möta de växande humanitära behoven har ökat dramatiskt. FN:s appeller som är en begäran till länder och organisationer om finansiering, har fyrdubblats på tio år. Finansieringen följer däremot inte den brant stigande behovskurvan: under 2017 var bara 59,5 procent av appellerna finansierade.

– Trots en rekordstor budget på fyra miljarder kronor är vi i en svår situation och måste göra svåra prioriteringar. Vi måste sätta livräddande insatser främst även om mycket annat viktigt också behövs, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för det humanitära biståndet på Sida.

Sverige är en stor givare och återfanns förra året på sjunde plats på listan över länder som ger mest humanitärt bistånd till FN-appellerna, efter USA, Tyskland, Storbritannien, Japan, Kanada och Norge.

Det humanitära stödet från Sverige har ökat från 4,9 miljarder kronor 2015 till 7,2 miljarder 2018, där Sida i dag står för drygt 4 miljarder och Utrikesdepartementet (UD) för nära 3,2 miljarder.

Sida ger stöd genom humanitära organisationer och fokuserar på 30 kriser världen över, 15 större och 15 mindre. I början av året betalas den största delen av stödet ut. Då får de största kriserna 2 149 miljoner kronor och de mindre får 228 miljoner. Resten betalas ut vid en halvårsöversyn och till en reservfond på 1,3 miljarder i beredskap för hastigt uppkomna kriser.

UD ger främst icke öronmärkt humanitärt stöd till FN-organisationer och Internationella Rödakorskommittén (ICRC).

Precis som tidigare år är det Syrien-krisen som får det största Sidastödet (350 miljoner kronor) följt av krisen i fyra länder runt Tchadsjön (Tchad, Niger, Nigeria och Kamerun som får 249 miljoner kronor), därefter Jemen. Den förvärrade situationen i Demokratiska republiken Kongo har lett till att stödet ökat rejält i år. En annan kris som får stort stöd pågår i Sydsudan och i de omkringliggande länderna som har tagit emot ett stort antal flyktingar.

1 352 miljoner behålls i en reservfond för hastigt uppkomna eller förvärrade kriser under året som exempelvis jordbävningar, översvämningar och torka. Reservfonden är viktig. En lärdom från torkan och svältkatastrofen på Afrikas horn under 2011, då 250 000 människor dog, är att agera snabbt på varningssignalerna innan katastrofen slagit till med full kraft.

– Det var därför som en del av förra årets reservfond betalades ut redan tidigt på året då en av de största matosäkerhetskriserna i modern tid uppstod i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen. Genom att vi agerade snabbt och gav stöd till matutdelning och annat så kunde vi hejda krisen från att förvärras och vi fick dessutom med oss många andra givare som agerade snabbt, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

­– Även när 600 000 rohingyas flydde från Myanmar till Bangladesh i en av de snabbaste flyktingkriserna i modern tid, var Sidas snabba agerande oerhört betydelsefullt. På kort tid fyrdubblade vi det humanitära stödet till mer än 200 miljoner kronor.

Samtidigt som behoven ökar blir det allt svårare att arbeta humanitärt.

­– Vi ser i dag fler medvetna attacker mot humanitära mål som sjukhus, kliniker och skolor. I Nigeria har internflyktingar drabbats av ett stort antal självmordsbombare både på boenden och på marknaden. Under 2017 dödades mer 100 hjälparbetare i länder som Afghanistan, Sydsudan, Somalia och Syrien, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

­Attackerna har gjort att en del av finansieringen nu går till säkerhetsarrangemang och en insats kan i dag kosta tio gånger mer än för några år sedan. Pengar som istället kunde ha gått till andra viktiga stöd till behövande.

– Trots den förvärrade säkerhetssituationen är det viktigt att följa upp vårt stöd. Förra året gjorde vi mer än 40 uppföljningsresor till några av världens farligaste länder.

Svårigheten att skydda hjälparbetare leder till kriser av nya proportioner eftersom många människor under belägring helt enkelt inte kan nås när humanitära organisationer nekas tillträde.

– När konvojer med mat och mediciner inte får fri lejd för att nå människor i svåråtkomliga områden skapar det stora svårigheter. I Syrien har 420 000 människor funnits i belägrade områden, och 2,56 miljoner i områden som blivit svåra att nå. De har regelbundet blivit avskurna från humanitärt stöd, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

Dagens kriser får sällan en politisk lösning, utan riskerar att permanentas. Enligt FN blir människor kvar i flyktingläger i 20 år i genomsnitt.

– Akuta humanitära situationer har omvandlats till kroniska kriser. Samtidigt som vi kämpar för att snabbt ge stöd till nya och förvärrade kriser i Myanmar, Demokratiska republiken Kongo och norra Nigeria måste vi samtidigt hantera kriser i Somalia, Sydsudan, Afghanistan och Centralafrikanska republiken som fortgår år efter år, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

Humanitära biståndet i siffror

Kostnaderna för att möta de humanitära behoven har fyrdubblats på tio år. FN:s humanitära appeller för 2018 omfattar 22,2 miljarder USD. 2017 finansierades de humanitära appellerna till lite mer är hälften (59,5%). Det är för tidigt än att säga hur appellerna kommer att finanserias i år.

Sidas humanitära budget har ökat stadigt under de senaste åren.

2015 – 2 777 miljoner kronor

2016 – 2 975 miljoner kronor

2017 – 3 175 miljoner kronor

2018 – 4 050 miljoner kronor

Så här kanaliserades Sidas humanitära stöd 2017

Civilsamhällesorganisationer – 35 procent

FN-organisationer – 24 procent

Rödakorsrörelsen – 22 procent

Humanitära fonderna – 17 procent

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) – 3 procent