Många på språkintroduktion går till komvux

– Övergångarna från språkintroduktion till vuxenutbildningen är många idag och de kommer sannolikt att öka framöver. Därför är det viktigt att kommunerna har en beredskap att svara mot de behov som kommer att finnas och att de erbjuder studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för att stötta eleverna på bästa sätt, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Många elever går vidare till vuxenutbildning

47 procent av de elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 gick vidare till någon form av vuxenutbildning inom fyra år efter starten. För elever som gick till komvux var det vanligaste ämnet svenska som andraspråk, både på grundläggande, och på gymnasial nivå. När det gäller yrkeskurser är det bara kurser från vård- och omsorgsområdet som finns med bland de tio vanligaste gymnasiala kurserna för eleverna. Många kommuner som svarade på Skolverkets enkät menade att utbudet inom vuxenutbildningen behöver utvecklas för att bättre passa de elever som kommer från språkintroduktion, särskilt när det gäller utbudet av yrkesutbildning.

En tredjedel till gymnasieskolan

Skolverkets kartläggning visar att en dryg tredjedel (36 procent) av de elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 någon gång har varit inskrivna på nationella program under de fyra följande åren efter sin studiestart. De två största programmen var naturvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet, som samlar sammantaget 30 procent av de språkintroduktionselever som läser vidare på ett nationellt program. Elever som övergår till nationella program får ofta en lång sammanlagd tid i gymnasieskolan. Uppföljning efter sex år, då de flesta lämnat gymnasieskolan, visar att ungefär hälften av eleverna som övergick till nationellt program har tagit examen.

Saknas ofta riktlinjer

Många kommuner uppger att det finns särskilda utmaningar kopplat till att nyanlända elever byter skolkommun under pågående utbildning eller i samband med övergångar till och från språkintroduktion. Dessutom saknas det ofta riktlinjer från kommunen för hur elevernas övergångar till och från språkintroduktion ska organiseras, genomföras och följas upp.– Vår undersökning visar att få kommuner har gemensamma riktlinjer för hur övergångar mellan kommuner och skolformer ska fungera. Vilket bland annat resulterar i onödigt arbete då den nya skolan inhämtar redan dokumenterad information på nytt. Skolverket kommer därför att utveckla och uppdatera stödmaterial som kommunerna kan använda, säger, Torun Rudin.

Fakta om rapporten

Detta är den tredje uppföljningsrapporten om språkintroduktionsprogrammet som vänder sig till nyanlända ungdomar som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Rapporten innehåller statistiska beskrivningar och analyser som bygger på registeruppgifter, och en enkät till samordnarna för nyanländas lärande i de kommuner som har språkintroduktion. Den statistiska redovisningen följer tidigare språkintroduktionselever under längre tid för att ge en så heltäckande bild som möjligt av deras utbildningsvägar efter språkintroduktion. Enkäten besvarades av 144 kommuner och 8 kommunalförbund, vilket är en svarsfrekvens på 68 procent för kommunerna och 88 procent för kommunalförbunden.

Ladda ner rapporten

Kontaktuppgifter

Frågor om fakta och statistik i rapporten kontakta undervisningsråden Fredrik Lundholm, 08-527 331 33 eller Linda Wennler, 08-527 334 34

Frågor om gymnasieskolan kontakta Torun Rudin, chef för gymnasieenheten, 08-527 336 04

Frågor om vuxenutbildning kontakta Marcello Marrone, chef för vuxenutbildningsenheten, 08-527 334 56