Fler äldre kandiderar till riksdagen – allt färre väljs in

De senaste 27 åren har allt fler 65-plussare tagit sig in på partiernas riksdagslistor. Inför höstens val är de rekordmånga: 891 äldre, nästan 4 gånger så många som 1991, kandiderar för en plats i riksdagen.

En förklaring till det ökade engagemanget bland äldre kan vara att de politiskt aktiva 40-talisterna har kommit upp i pensionsåldern. En annan är den förbättrade folkhälsan, som gör att fler orkar med ett politiskt uppdrag.

Men trots det ökade engagemanget är det allt färre 65-plussare som kommer in i riksdagen. 1991 valdes 14 kandidater som var 65 år och äldre in, 2014 var de 9.

Den paradoxala trenden är tydlig och gäller alla riksdagspartier (utom Sverigedemokraterna vars historia i riksdagen är för kort för att det ska gå att dra några slutsatser.)

Det framgår av en artikel, skriven av frilansmedarbetaren Thord Eriksson, i det senaste numret av PRO:s medlemstidning PROpensionären. 

Den mest troliga förklaringen till att 65-plussarnas chanser att ta sig in i riksdagen har krympt över tid är den åldersdiskriminering som råder i samhället. För att väljas in krävs normalt sett en relativt hög placering på partilistan, men på grund av åldersdiskrimineringen hamnar äldre ofta på en låg placering.

PRO, Pensionärernas riksorganisation, arbetar därför för att äldre ska placeras högre på vallistorna, för att få till stånd en förändring.

– Att alla grupper är representerade, respekterade och lyssnade på är en grundbult i ett samhälle som vill utvecklas, och för att upprätthålla förtroendet för demokratin, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.