Utgiftsprognos: Högre utgifter för sjukskrivningar

Prognoserna är sammantaget marginellt högre än de som lämnades i maj 2018. Prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli fler. Det beror på att antalet sjukskrivningar under första halvåret blev något fler än prognostiserat, något som kommer att analyseras djupare när detaljerad statistik finns tillgänglig.

• Sjukpenningutgifterna har varierat kraftigt över tid. Efter flera års ökning började de minska under 2017. Minskningstakten dämpades direkt i början av 2018 och utgifterna beräknas nu utvecklas stabilt under prognosperioden, säger Axel Arvidsson, prognoschef på Försäkringskassan.

Prognoserna för föräldrapenning och barnbidrag har däremot sänkts, detta till följd av Statistiska centralbyråns sänkta befolkningsprognos. Även prognosen för aktivitets- och sjukersättning (fd förtidspension) har sänkts då antalet personer som uppbär dessa ersättningar beräknas bli färre. Övriga prognoser, bland annat för assistansersättningen, har justerats marginellt.

Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen, miljarder kronor

Myndighetens utgifter ingår i tre utgiftsområden:

Hälsovård, sjukvård och social omsorg där assistansersättningen och det statliga tandvårdsstödet är de största utgiftsposterna.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning där sjukpenningen och aktivitets- och sjukersättningen är de största utgiftsposterna.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn där barnbidraget, föräldraförsäkringen och bostadsbidragen är de största utgiftsposterna.

 

Bilaga: Utgiftsprognos för budgetåren 2018-2021

 

Kontakt: Försäkringskassans presstjänst, 010-116 98 88