Matpriserna är för höga i Sverige! Eller?

Magnus Nikkarinen är näringspolitiskt ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel och har lång erfarenhet av den internationella livsmedelshandeln – både ur ett marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv.

Sedan han tillträdde sitsen som näringspolitiskt ansvarig i fjol har han bland annat gått igenom Eurostats statistik över livsmedelspriserna där Sverige framstår som något av ett skräckexempel när det gäller prisnivån.

– Drivkraften kom ifrån förra hösten då media rapporterade om Sveriges höga livsmedelspriser i förhållande till resten av Europa. Jag började fundera över om dessa siffror stämde i förhållande till andra variabler liksom hur man tagit fram statistiken rent konkret, säger Magnus Nikkarinen.

Norden i topp...

Enligt Eurostats statistik ligger de nordiska länderna i topp vad gäller livsmedelspriser (förutom Schweiz som ligger på första plats) där Sverige landar på femte plats efter Norge, Danmark och Island. Dessa siffror brukar också redovisas av SCB, men hur väl överensstämmer de egentligen med verkligheten?

– Enligt Eurostats siffror ligger Sverige 26 procent över index och det låter ju mycket, men hur räknar man?, frågar han retoriskt.

Det Magnus Nikkarinen tittat på är bland annat hur varukorgen ser ut. Tidpunkten bestäms varje år och varukorgen består av 440 produkter som ska vara likvärdiga varor. Ibland ändras de.

Landspecifika varor

– Jag kan tycka att det är svårt att jämföra skillnader i landspecifika varor som exempelvis pepparkakor. Inte alla länder i Europa har pepparkakor, och om de råkar finnas utanför Sverige betraktas de som en dyr delikatess jämfört med hur vardagligt vi ser på pepparkakor här i Sverige, säger han och fortsätter:

– Det här är bara ett enda exempel från Sverige men tänk på hur skevt det kan bli för andra länder med varor som andra länder uppfattar på samma sätt samtidigt som vi i Sverige uppfattar dem på ett kanske lyxigare sätt.

Ingen hänsyn till geografi

Sedan har vi frågan VAR man gjort sitt urval.

– Jag kan inte se att man tagit i beaktande storleken på butiken. I Sverige skiljer sig priserna kraftigt åt om du handlar i en liten butik eller i en stormarknad liksom det skiljer om du handlar i storstaden eller på landsbygden. Därtill har du gränshandeln där länder i Europa har en stor konkurrensfördel framför länder i Norden eftersom ett land längre ner i Europa gränsar mot fler länder än vad vi gör här uppe i norr.

Öppettider krånglar också till det

– I Sverige har man ofta mycket längre öppettider än i övriga Europa vilket i slutändan också påverkar matpriserna. Slutsatsen måste bli att korrigerat för alla de här faktorerna är matpriserna inte alls är så höga som de påstås vara av Eurostats statistik. Och då är priserna ändå korrigerade för valutaförändringar, skatter och så vidare.

Kolla BNP per capita

Men det viktigaste att tänka på vid prisjämförelser av det här slaget är att ta i beaktande det övergripande välstånd som finns i ett land och inkomstnivån, som avgör vad konsumenten har råd att handla mat för, i förhållande till att betala hyra, lån/ränta osv.

Sammanfattningsvis kommer Magnus Nikkarinen fram till att livsmedelspriserna i Sverige - om man tar hänsyn till BNP per capita – är riktigt låga.

Sverige nästan lägst i Europa

– Ett samhälles välstånd mäts bland annat i disponibel inkomst men också vad man får ut av det. Givet landets välstånd är maten en mycket liten andel av BNP som hushållen behöver lägga sina pengar på och där ligger Sverige nästan lägst i Europa, säger Magnus Nikkarinen.

Med andra ord så är Sveriges livsmedelspriser i relation till den generella prisnivån i landet relativt låg.

– Vi lägger mindre pengar på mat än på kläder, bostäder, bilar och så vidare procentuellt sett än vad man gör i andra jämförbara länder i Europa, säger han.

Text: Marie Halldestam Hallencreutz