Arbetsgrupp ska se över restriktioner och häktningstider

Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott.

Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner.

Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras.

Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas.

Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.