Riksåklagaren kommenterar EU-domstolens avgörande om datalagring

Tillgång till lagrade trafikuppgifter och uppgifter om positioner har mycket stor betydelse för den brottsutredande verksamheten. I många fall är sådana uppgifter helt avgörande för att allvarliga brott ska kunna klaras upp. Det gäller till exempel sådana gängrelaterade skjutningar som har uppmärksammats under senare tid, men också sexuella övergrepp som sker via nätet.

År 2015 lämnades tillstånd att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i omkring 6 000 fall avseende 2100 personer. Tillstånd meddelas av domstol.

Enligt EU-domstolens avgörande får länderna inte föreskriva att trafikdata ska lagras generellt. Lagringen måste begränsas till vissa personer eller vissa platser och endast ske när det är motiverat för att bekämpa mycket allvarlig brottslighet. Sådan begränsad lagring framstår inte som ändamålsenlig. Det skulle förutsätta att polis och åklagare på förhand känner till vilka som kommer ett begå ett allvarligt brott eller var det kommer att begås. I de allra flesta fall sett börjar en brottsutredning först efter att brottet har fullbordats.

Sverige är bundet av EU-domstolens avgöranden. Det är nu viktigt att noga analysera vilka närmare effekter som avgörandet kommer att få. Därefter måste regeringen överväga vilken ny lagstiftning som kan behövas så att rättsväsendet har tillräckliga verktyg för att kunna upptäcka, utreda och lagföra allvarlig brottslighet.

- Om rättsväsendet tas ifrån ett viktigt verktyg för att utreda brott måste det ersättas av andra. I annat fall får vi acceptera att ännu fler brott än i dag förblir ostraffade, säger riksåklagare Anders Perklev.

Presstjänsten010-562 50 20