Förtydligande om riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga misstänkta

I debatten har hänvisats till att riksåklagaren utfärdat "mildare" riktlinjer för frihetsberövande av ungdomar under 18 år. Med anledning av detta vill vi förtydliga bakgrunden till och innehållet i riktlinjerna.

På grund av uttalanden från bland annat Högsta domstolen och JO ändrades i maj 2017 riksåklagarens riktlinjer för åklagare om frihetsberövande av unga misstänkta.

Vad säger lagen?

För att frihetsberöva en person krävs lagligt stöd, oavsett om det handlar om ett barn eller en vuxen. Det innebär att det dels måste finnas en tillräckligt stark misstanke mot personen, dels måste vara fråga om ett brott som kan ge ett års fängelse. Dessutom måste det finnas risk för att den misstänkta personen kan försvåra utredningen, återfalla i brott eller avvika - så kallade särskilda häktningsskäl.

När det gäller ungdomar under 18 år finns ytterligare ett krav, nämligen att det måste finnas synnerliga skäl. Vad som ska räknas som synnerliga skäl har under senare år prövats av bland annat Högsta domstolen och JO, och man har i dessa beslut gjort uttalanden som är mer restriktiva än vad praxis tidigare har varit. Det är mot bakgrund av tolkningen i dessa beslut som riksåklagaren ändrade riktlinjerna.

Riktlinjerna

Riksåklagaren framhåller inledningsvis i riktlinjerna att anhållande bör ske när det är befogat och det finns goda skäl för det. När det gäller vad som ska räknas som synnerliga skäl konstaterar riksåklagaren att det beror på hur allvarligt brottet är. Vid brottslighet som skulle ge minst två års fängelse för vuxna finns det i många fall synnerliga skäl för att anhålla även en ung person, under förutsättning att något av de särskilda häktningsskälen finns. Till sådan brottslighet hör bland annat allvarliga vålds- och sexualbrott. Vid lindrigare brott, såsom stöld, olaga hot och bedrägerier, finns dock i princip aldrig skäl att anhålla ungdomar.

Även om en ungdom inte blir anhållen finns möjlighet att hålla kvar personen i upp till sex timmar för förhör.

Konsekvenser

I samband med att de nya riktlinjerna infördes informerade Åklagarmyndigheten Justitiedepartementet att det är svårt att förutse vad de kommer att få för konsekvenser, men att det kan finnas en risk för att möjligheterna att förhindra, utreda och lagföra brott som begåtts av ungdomar minskar med de nya tolkningarna.

Myndigheten har för avsikt att följa upp konsekvenserna av riktlinjerna.

Riktlinjerna i sin helhet

Presstjänsten010-562 50 20