Varför väljer man att investera 500 miljoner i Östersjön?

-Vi hade sommarställe i skärgården när jag var liten. Jag låg på kanten på bryggan för att fiska abborre. Var de för små så ryckte man åt sig kroken med masken och väntade på att det skulle komma en större. Siktdjupet var så bra att man kunde välja att vänta. Så ser inte Östersjön ut idag.

-Sen har jag seglat och till och med kappseglat, utan större framgång, men det var roligt, och jag har haft flera sommarställen vid Östersjön genom åren. När min yngste son var 15 år ville han lära sig dyka. Han var redan en duktig fridykare och jag tyckte det var en bra idé så jag tog också certifikat. Jag har rest mycket i jobbet och istället för att åka hem direkt efter en jobbresa passade jag på att dyka någonstans. Så jag har sett många hav på nära håll och förstått hur viktiga de är för oss.

-Mitt yrkesliv har bestått i att förvalta pengar för institutioner främst. Jag startade Carlson Investment management och när jag sålde företaget så blev det en hel del pengar i vinst. Så jag funderade på vad gör man när man får mer pengar än vad man behöver? Då var det naturligt för mig att tänka på något som kunde bidra till en positiv utveckling för Östersjön.

-I början av 2000-talet var det den värsta algblomningen jag sett. Jag minns att det fanns bilder på hur fartyg stävade fram genom en grön matta av cyanobakterier och lämnade en öppen ränna i mattan efter sig. Så hade vi aldrig haft det i skärgården förut.

Björn Carlson startade stiftelsen BalticSea2020 senhösten 2005 med en donation om 500 miljoner kronor. Med god förvaltning blev 500 miljoner snabbt 700 miljoner. Sedan starten har stiftelsen finansierat ungefär 100 mindre och större projekt, med anslag på allt från 100.000 till 100 miljoner kronor.

-Ett fokusområde var att undersöka om det går att få ett cirkulärt kretslopp av näringsämnen på en industriell djurgård. Projektet som startade 2011 genomförs på en grisgård som producerar 60 000 djur i Polen. Genom att utveckla nya metoder och använda modern teknik har vi skapat ett kretslopp för näringsämnena på gården.  Idag hindrar vi större delen av kvävet från att avgå till luft som ammoniak och separerar ut drygt 70 % av all fosfor. Överskottet av fosfor kör vi dagligen till närliggande odlingsgårdar där den används som växttillgänglig näring. 

Ett annat stort projekt är The Baltic Sea Media Project – ett medieprojekt som pågått sedan 2007 under ledning av journalisten och dokumentärfilmaren Folke Rydén och naturfotografen Mattias Klum.

-Folke har gjort filmer inom The Baltic Sea Media Project om bland annat torsken, övergödning, miljögifter och sjöfart. I den sista filmen i serien återbesöker Folke platserna och huvudpersonerna från tidigare dokumentärfilmer för att se vad som hänt sedan sist. Filmerna har fått stor framgång kritikermässigt och vunnit priser i bland annat Frankrike.

-Efter de första två-tre åren i stiftelsen satsade vi större. Levande kust ett framgångsrikt projekt som genomförs i Björnöfjärden i Stockholms skärgård, en fjärd som vi projektets start var kraftigt övergött med stor utbredning av syrefria bottnar.

I området fanns vid projektstart tre hästgårdar, konferensanläggningen Säby säteri och lantbruken Säby gård och cirka 1 000 fastigheter där ca 200 hade en avloppslösning som behövde uppdateras. Det är ett bergigt landskap med tunt jordlager vilket gör att marken har en begränsad förmåga att ta upp näringen från dåliga avloppslösningar. Boende som hade dåliga avlopp erbjöds finansiellt stöd, rådgivning och hjälp med tillståndsansökan för att förbättra sina avlopp. Utöver det byggde projektet även en latrinstation som kommunen nu tömmer kontinuerligt. Flera åtgärder har genomförts på jordbruket och på hästgårdarna, och kanske mest uppmärksammat av alla åtgärder är att fjärdens syrefria bottnar behandlats med aluminium för att binda tidigare års fosfor i sedimenten. Åtgärder på land och i vatten har gett mycket bra resultat för livsmiljön i fjärden och är exempel på att det går att återställa kraftigt övergödda havsmiljöer!

Både projekten i Polen och de i Säbyviken och Björnöfjärden har lett fram till manualer om hur man skapar kretslopp för att minska övergödningen och som ska fungera som vitbok i framtida arbete.

Utöver ovan nämnda projekt har stiftelsen under många år engagerat sig i förvaltningen av östersjötorsken. Trots att en reformerad gemensam fiskeripolitik infördes i EU 2014 stod det fort klart att den nyantagna fiskerilagen inte efterlevdes. Idag består beståndet i princip bara av små torskar som är i allt för dålig kondition för att följa efter födan. BalticSea2020 har därför finansierat flertalet projekt, bland annat ett för att höja frågan om östersjötorskens kritiska situation hos politiker samt ett storskaligt projekt för att utveckla en pålitlig metod för att fastställa ålder och tillväxt hos Östersjöns torskar. Syftet är att ta fram ny data och kunskap om östersjötorsken, något som visat sig bli avgörande för Internationella Havsforskningsrådets (ICES) framtida rådgivning gällande fiskbara kvoter.

Om Björn Carlson

Björn Carlson är civilekonom utbildad på Handelshögskolan i Stockholm och licentiat 1964. Han har haft en framgångsrik karriär som fondmäklare och 2005 kunde han grunda stiftelsen BalticSea2020 med medel från en bolagsförsäljning.

Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är ”åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till en friskare Östersjö” samt sprida kunskap och information till beslutsfattare, myndigheter, skolor och privatpersoner. 

Hälften av pengarna, 250 miljoner kronor, har förvaltats i en fond och investerats i europeiska aktier. Fondkapitalet har fördubblats sedan starten, och totalt har Björn Carlsons donation vuxit med 70 procent.

År 2020 avslutas stiftelsen efter 15 års tid. Finns det pengar kvar så vill Björn instifta ett pris som ska delas ut till projekt som lett till kreativa åtgärder med originalitet och höjd för Östersjöns framtid.

Stiftelsen är huvudfinansiär av kunskapshuset på Skansen, Baltic Sea Science Center.