Torka riskerar att leda till matkris i Somalia – Sida agerar förebyggande

De två senaste regnperioderna har varit bland de svagaste på nästan 40 år i östra Afrika. Befolkningen i Somalia är redan sårbar efter många år av konflikt och återkommande naturkatastrofer. FN varnar nu för att den humanitära situationen i landet kan komma att allvarligt förvärras om inte världssamfundet agerar i tid. Under sommaren 2019 beräknas omkring 2 miljoner människor i Somalia befinna sig i ett läge mellan att ha akut brist på mat och att räknas som ett humanitärt nödläge. En miljon människor är akut undernärda, varav 175 000 lider av svår akut undernäring, vilket är ett tillstånd som är mycket allvarligt och som kan leda till att barn får kognitiva svårigheter resten av livet.

- De 50 miljoner som Sida nu går in med ska framförallt användas för att hjälpa människor som lider av akut undernäring, som är särskilt allvarligt för barn, gravida och ammande kvinnor. För de som lider av svår, akut undernäring kan det behövas medicinsk behandling på sjukhus men för andra kan det räcka med extra näringstillskott i samband med måltider. Eftersom brist på rent vatten ofta är en orsak till undernäring kommer de extra medlen också att användas till att stärka tillgången till vatten och sanitet för människor som drabbats av torkan. Det kan exempelvis innebära att människor får ett paket med vattenbehållare så man kan hämta vatten. Man får också vattenreningstabletter eftersom vattnet ofta är smutsigt samt tvål och sanitetsbindor för förbättrad hygien, säger Gustav Lindskog, humanitär handläggare på Sida.

Somalia har tidigare drabbats hårt av svält som följd av torka. Under åren 2010 – 2011 dog omkring 250 000 människor i Somalia av svält efter att regnen uteblivit. Men det finns också exempel på hur humanitära insatser från det internationella samfundet lyckats avvärja hungerkatastrofer. År 2017 – 2018 drabbades Somalia av en av de värsta torkperioderna någonsin, som inte resulterade i någon svältkatastrof. Sverige var då en av de första givarna som agerade tidigt, och har sedan dess jobbat med att stärka människors och lokala samhällens motståndskraft mot kriser.

- Vi har lärt oss att man ska agera snabbt, så fort man ser tecken på att situationen kan bli kritisk. Om man väntar till man ser indikationer på svält är det ofta redan för sent. Detta var det främsta misstaget när närmare en kvarts miljon människor miste livet 2011. När vi nu har tillgång till tydliga data som indikerar hur kritisk situationen kan komma att bli om vi inte snabbt trappar upp den humanitära responsen finns det inga ursäkter att inte agera. Vi har också lärt oss värdet av att arbeta med långsiktiga insatser parallellt med de livräddande insatserna eftersom ingenting förändras på längre sikt om man inte samtidigt hanterar grundorsakerna till kriserna i landet, säger Susanne Mikhail, chef för det humanitära biståndet på Sida.

Afrikas horn drabbas återkommande av naturkatastrofer och klimatförändringarna riskerar att ytterligare förvärra situationen i regionen. Somalia drabbas nu så ofta av torkperioder att människor, lokalsamhällen och natur inte får tid att återhämta sig.

- För varje ny torka utarmas människors kapacitet att hantera de humanitära kriserna och vi måste därför arbeta hårt för att stärka motståndskraften hos den drabbade befolkningen, till exempel genom satsningar på hållbara vattensystem och sociala trygghetssystem. Ett annat exempel är att man måste arbeta för att lösa situationen för de 2.6 miljoner internflyktingar i Somalia som flytt från sina hem på grund av konflikt och naturkatastrofer och som är mycket sårbara för nya kriser, säger Gustav Lindskog.