Många perspektiv på Drottning Blankas kriminologiprofil

Orden kommer från Lava Sabir, en av många elever som läser kriminologiprofilen på Drottning Blankas Gymnasieskola i Stockholm. Intresset för inriktningen har vuxit kraftigt de senaste åren och försteläraren Lars Skarke har många gånger funderat på varför.

– Att frågor som handlar om brott, straff och trygghet får mer utrymme i media och i den politiska debatten tror jag är en förklaring. Hela diskursen kring brottslighet har också förändrats, idag pratar vi ju till exempel om både faktisk och upplevd otrygghet. Det är helt enkelt mer fokus på de här frågorna idag än för ett par år sedan, säger han.

– När det gäller själva utbildningen så tror jag mycket på idén att jobba med tydliga profiler på skolor, det skapar en röd tråd som följer med i alla ämnen. När eleverna får studera ämnen utifrån ett perspektiv som de aktivt valt och är intresserade av ökar det givetvis både deras motivation och prestation. Den pedagogiska fördelen är tydlig, säger Lars Skarke.

Högskoleförberedande utbildning

Majoriteten av de 360 eleverna på Drottning Blanka i Stockholm läser kriminologiprofilen, som ingår i den beteendevetenskapliga inriktningen på det samhällsvetenskapliga programmet. Utbildningen är högskoleförberedande och ger eleverna fördjupade kunskaper inom kriminologi och rättspsykologi.

Lars Skarke menar att det går att väva in kriminologiprofilen i alla ämnen och kurser.

– I matten kan man jobba med olika statistikmoment, i naturvetenskapen kan man jobba med DNA-analyser och i samhällskunskapen kan man jobba med kriminalpolitik, rättskedjan eller mänskliga rättigheter på anstalter, för att nämna några exempel. Det är väldigt tacksamt att jobba ämnesöverskridande med den här profilen eftersom den är så bred, säger han.

“Man får alltid tankeställare”

Lava Sabir och Emelie Ljunggren läser båda första terminen på utbildningen, och kriminologiprofilen var anledningen till att de sökte sig till just Drottning Blankas Gymnasieskola.

– Jag var väldigt skoltrött när jag skulle välja gymnasieskola så detta var faktiskt den enda skolan jag sökte till. Det som lockade var att få jobba med aktuella samhällsfrågor, sånt som händer här och nu. Jag ville lära mig mer om till exempel rättsprocesser, vad som händer mellan att en person grips för ett brott och att den hamnar i fängelse, säger hon.

Emelie Ljunggren berättar att hon redan ser på samhället med andra ögon.

– När vi diskuterar med varandra på lektionerna så får man sig alltid en tankeställare, eftersom det finns så många olika perspektiv. Vi som går här kommer ju från hela Stockholm och några reser en timme för att komma till skolan. Jag ser absolut på samhället på ett annat sätt idag än för bara några månader sedan, säger hon.

“Lätt för eleverna att se relevansen”

Att eleverna är motiverade märks tydligt, de kan prata hur länge som helst om allt ifrån medierapportering till kritik mot långa häktestider. Lars Skarke berättar att lärarna inte behöver ägna särskilt mycket tid åt att förklara för eleverna varför de behöver lära sig specifika moment i de olika ämnena. Den övergripande profilen gör syftet tydligt.

– Alla förstår till exempel att man måste behärska matte för att kunna analysera olika typer av samhällsstatistik. När man har en profil att bygga utbildningen kring blir det lätt för eleverna att se relevansen i det de lär sig, säger han.

För att göra utbildningen relevant gäller det också att involvera andra samhällsaktörer. Skolan samarbetar med polisen och har bland annat haft workshops i kriminalteknik på Polismuséet. Lars Skarke har själv jobbat tio år inom kriminalvården och ambitionen är att försöka få till ett etablerat samarbete även där.

– Kriminalvården är ju en av Sveriges största myndigheter och anställer alla möjliga yrkesgrupper, så det är givetvis bra att eleverna får upp ögonen för den bredd som finns. Och våra elever är givetvis intressanta för både Polisen och Kriminalvården ur ett framtida rekryteringsperspektiv, säger han.

– Om man tittar på de senaste avgångsklasserna så är det många elever som läser vidare till socionomer, psykologer, jurister och så vidare. Det är däremot ganska få som går direkt på “blåljus-yrkena” faktiskt, säger Lars Skarke.

Kanske kan Lava och Emelie bryta den trenden.

– Jag vill bli polis och jobba i ett så kallat utanförskapsområde, som jag själv bor i, säger Lava. Jag är intresserad av socioekonomiska faktorer och för mig har det alltid känts konstigt när jag fått höra hur andra ser på mitt område. Det var också därför jag sökte mig till den här utbildningen, jag ville få svar på varför det ser ut så här. Begås det verkligen fler brott där jag bor och i så fall varför?

– Jag vill studera vidare i USA, på ett college som heter John J, där man kan läsa kriminologi. Sen vill jag jobba “ute i fält”, jag vill bidra till att göra samhället bättre, inte bara sitta och gnälla från sidan, säger Emelie.