Präst fråntas rätten att utöva vigningstjänsten

Domkapitlet har till uppgift att utöva tillsyn över de präster och diakoner som vigs till tjänst i Svenska kyrkan. Det innebär bland annat att pröva om en präst eller diakon är lämplig för uppgiften.

– Att förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst är den starkaste påföljd som ett domkapitel kan besluta om och något som får omfattande konsekvenser för den som det berör, säger domprost Daniel Eklund, ordförande vid domkapitlets möte. Domkapitlet har gjort en grundlig utredning av det här ärendet och prästen som det berör har fått ta del av utredningen och möjlighet att ge sin syn på saken innan domkapitlet fattade sitt beslut.

Prästen som förklarats obehörig har tidigare varit föremål för utredning hos polisen för bland annat kvinnofridsbrott, vilket inte lett till åtal.

– Det är viktigt att vara medveten om att domkapitlet inte prövar om en person begått ett brott eller inte. Det som domkapitlet tar ställning till är om en person kan anses vara lämplig att utöva prästyrket eller inte. I det här fallet har domkapitlet kommit fram till att det material som lagts fram i ärendet är tillräckligt för att den här personen inte kan verka som präst, säger Daniel Eklund.

Att vigas till präst i Svenska kyrkan innebär att avlägga ett antal löften kring hur vigningstjänsten ska utövas och även kring den egna livshållningen.

Domkapitlet får enligt 31 kap. 12 § i kyrkoordningen förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran om prästen genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån skadat det anseende en präst bör ha.

– Det finns en särskild förväntan på präster, då de har en roll som bygger på förtroende. Svenska kyrkans biskopar har formulerat det som att ”ord, handling och livshållning ska tala samma språk” och att en präst inte får göra sådant, varken i sin yrkesroll eller i privatlivet, som kan skada det egna anseendet, och därmed kyrkans trovärdighet, säger Daniel Eklund.