Mer individanpassad rehabilitering efter stroke

– Min avhandling handlar om personer med stroke som har balansnedsättning. I min forskning har jag använt olika datainsamlingsmetoder och det har då framkommit olika aspekter på balans. Det är därför viktigt att fråga patienten hur den upplever sin balans, säger Mialinn Arvidsson Lindvall, leg sjukgymnast på Kumla vårdcentral, forskare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum och tidigare doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

Det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det
Forskningsresultatet från den sista delstudien visade att det som mäts med ett mätinstrument inte alltid överensstämmer med vad som personen upplever.

– Patientgruppen i studien fick i en självskattningsskala skatta sin balans från 0 till 100, och en balansmätning på tid utfördes. Sen gjorde jag intervjuer med dem för att se hur de upplevde sin balans i vardagen. Det visade att de patienter som gick jättelångsamt inte behövde uppleva att deras balans var dålig. Det är inte hur man har det utan hur man tar det som är det väsentliga, säger Mialinn Arvidsson Lindvall.

Effekter av basal kroppskännedom
För att träna balansen efter stroke använde Mialinn sig av basal kroppskännedom i en delstudie. Det är en metod som tidigare inte har använts på patienter som fått stroke. Den innehåller enkla rörelseövningar med fokus på rörelsekvalitet, kroppsmedvetenhet och rörelsebeteende.

– Basal kroppskännedom har sitt ursprung i Tai Chi. Centralt är att hitta en inre mittlinje i kroppen och utifrån den utföra olika övningar. Vid stroke blir patienterna ofta halvsidesförlamade. Syftet med studien var att se om övningar med basal kroppskännedom skulle kunna förbättra balansen för personer med stroke, säger Mialinn Arvidsson Lindvall.

I studien ingick 46 personer och 24 deltagare lottades till träningsgruppen med basal kroppskännedom. Personerna blev även erbjudna att vara med i en intervjustudie. Då fick de beskriva upplevelserna av sina åtta veckor med basal kroppskännedom. Fysioterapeuternas perspektiv var också med i undersökningen. Både patienter och fysioterapeuter upplevde att balansen utmanades.

– Patienterna upplevde att de fick bättre balans, kunde gå bättre och säkrare efter perioden med basal kroppskännedom. Det var små rörelser men ändå utmanande för kroppen. De beskrev att de upplevde ett lugn och att övningarna var integrerade i vardagen.

Mätning av balans
Six-spot step test (SSST) är ett mätinstrument för personer med multipel skleros och har inte tidigare används på patienter med stroke. Patienterna fick gå fem meter och sparka omkull fem klossar med ett ben i taget.

– Testet bygger på att ta tyngden på ena benet till det andra, en för personer med stroke utmanande tyngdöverföring i aktivitet. Det är ett användbart och tillförlitligt mätinstrument för personer med stroke, avslutar Mialinn Arvidsson Lindvall.

Vid ytterligare frågor kontakta
Mialinn Arvidsson Lindvall
Leg sjukgymnast
Kumla vårdcentral 
Primärvård Söder
Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Region Örebro län
Mail: mia-linn.arvidsson-lindvall@regionorebrolan.se 
Telefon: 070 – 21 69 690