Stentar i förträngda kranskärl hjälper vid kranskärlssjukdom

– Jag hoppas att resultaten i vår forskning gör att fler patienter får tillgång till metoden. Vi har i vår Fame2-studie (Fractional Flow Reserve versus Angiography study 2) lottat patienter med kranskärlsförträngningar till antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling, säger Ole Fröbert, professor och överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Mätning som bedömer blodflödet i kranskärlet
I den femåriga multicenterstudien har det ingått 1220 patienter från 28 sjukhus. Utav dessa var det 888 patienter med stabil kranskärlssjukdom och de fick slumpmässigt antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling. Restgruppen ingick i uppföljningsgruppen som en jämförelse.

Alla patienter som deltog hade en förträngning som påverkade blodflödet. Det kunde man se tack vare en FFR-mätning (Fractional Flow Reserve). Mätningen har tagits fram av specialister i Holland som Ole Fröbert samarbetar med. Den är ett sätt att avgöra om en förträngning i ett kranskärl har betydelse för blodflödet och därför behöver ballongvidgning.

– Resultatet i studien visade att det är bättre att behandla FFR-betydelsefulla förträngningar med ballong och stent samt medicinsk behandling än enbart medicinsk behandling. I sista patientgruppen var risken för akut återinsjuknande större och det var en ökad risk för en hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert.

Studien visade även att patienter som hade fått ballongvidgning hade mindre besvär av sin kärlkramp jämfört med de som bara fick medicinsk behandling.

För mer information kontakta
Ole Fröbert Överläkare 
Hjärt-lung-fysiologiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Telefon: 073 – 089 54 13
Mail: ole.frobert@regionorebrolan.se