Det nya landet – Församlingarnas arbete med människor på flykt

2016 förstärktes Svenska kyrkans arbete med asylsökande och flyktingar med 75 miljoner kronor. Det var 2015 års kyrkomöte som beslutade om medlen, mot bakgrund av den allvarliga flyktingsituationen i världen och behoven hos ett ökat antal asylsökande och nyanlända i Sverige. Av dessa medel fick Göteborgs stift 5 miljoner.

Utöver nationella pengar avsatte Göteborgs stift 8 miljoner under tre år till människor i utsatthet. Pengarna har till stor del gått till församlingarnas flyktingarbete men också till annan utsatthet. Pengarna har också använts till utbildningar, konferenser och inspirationsdagar för dem som arbetar med asylsökande och nyanlända, både anställda och ideella.

Det här gjorde församlingarna med pengarna
Nu finns rapporten "Det nya landet – vi jobbar vidare" med fakta kring de medel som funnits inom Svenska kyrkan under tiden 2015-2019 och om hur de använts i arbetet bland asylsökande och nyanlända. I fem reportage ges exempel på vad som kommit ur ekonomiska insatser i församlingarna. Det finns många fler berättelser att lyssna till. Alla kommer inte till tals, men de som gör det är några exempel på engagemang och kreativitet i Svenska kyrkans församlingar.

Samarbete i Tanum
− Hösten 2015 började vi där behovet var störst just då, och vi hade erfarenhet från ett år med språkcafé, utdelning av kläder, hjälp att kontakta migrationsverket, och få in barn i skolan. Rektorerna i skolan hörde att vi var engagerade, de ville ha hjälp att kontakta föräldrarna så fort som möjligt. Barnmorskor på mödravårdscentralen hörde av sig, de ville komma ut och träffa mammorna, och undrade om Anna kunde koordinera det också. Kyrkan blev som spindeln i nätet, berättar Anna Sahlén pedagog i Tanums församling.

Det stora engagemang som syntes runt om i landet fanns även i Tanum. Många volontärer ville engagera sig, och tack vare att Anna är ett känt ansikte med ett stort kontaktnät blev hon en naturlig samordnare.

Samtalsstöd och social närvaro i Spenshult
– Jag ser Svenska kyrkan som en livboj, som har en betydande roll både här och ute i samhället, säger Katarina Hultstrand. Och vi har under de senaste åren skapat som en lina runt hela Halmstad, där folk krampaktigt håller fast, eller släpper taget för att de går vidare.

Katarina Hultstrand är barnmorskan som inte nöjde sig med att titta på, utan begav sig ut på olika volontäruppdrag i Europa under den stora flyktingvågen från Syrien 2015. När hon kom hem såg hon att Svenska kyrkan sökte en flyktingsamordnare i Halmstad. Hon sökte, fick jobbet och sa upp sig efter 22 år som barnmorska.

Idag är utmaningen integration
Arbetet i församlingarna har landat i att stötta de som kommit i att komma in i samhället, genom att skapa arbetstillfällen, öppna mötesplatser där nysvenskar och gammelsvenskar kan lära av varandra och mycket mer. Många kristna har sökt sig till kyrkan för att finna en kristen gemenskap i det nya landet. Flera med annan tro har konverterat till kristendomen. Arbetet med de ensamkommande som fyllt 18 har varit intensivt.

Pengarna som avsatts de senaste åren har gjort det möjligt för församlingarna att arbeta med dem som kommit till vårt land. Hitta nya arbetsformer, leta sig fram på orörd mark. Från 2020 finns inte dessa medel. Vi hoppas att församlingarna ska kunna jobba vidare ändå och planera in arbetet i den ordinarie verksamheten. På flera håll ser vi att det redan är på gång.

Rapporten Det nya landet bifogas pressmeddelandet som pdf.

Kontakt: Eva Glemme, präst för migration, 031-771 30 36