Ny satsning på forskningsmiljöer i världsklass stärker Sveriges attraktionskraft

Vinnova satsar på åtta nya kompetenscentrum där universitet och företag tillsammans ska bedriva forskning i världsklass inom områden som är viktiga för Sverige. Det handlar om forskning inom bland annat sensorteknik, resurseffektiva fordon, additiv tillverkning och biologiska läkemedel.

I kompetenscentrumen ska universitet, forskningsinstitut, företag och offentliga aktörer bedriva forskning i nära samarbete inom områden som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Satsningen utgör en del i regeringens initiativ med strategiska samverkansprogram.

På det sättet ska ny kunskap och ny teknik föras ut via näringsliv eller andra delar av samhället och bidra till utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster.
Satsningen ska också göra Sverige mer attraktivt för kunskapsintensiva företag.

- Tillgång till bra forskningsmiljöer och möjligheter till samarbeten med universitet spelar en viktig roll för Sveriges möjligheter att behålla och attrahera kunskapsintensiva företag. Tidigare erfarenhet visar tydligt att den här typen av samarbeten stärker innovationsförmågan i företagen som deltar, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.

Varje kompetenscentrum får finansiering från Vinnova med mellan fyra och åtta miljoner kronor per år under fem år, maximalt 36 miljoner. Utöver det bidrar universiteten och företagen som deltar med lika mycket vardera.

Följande nya kompetenscentrum får finansiering:

FunMat-II, Linköpings universitet
Forskning inom högpresterande material med ytor som optimerats på nanonivå för verktyg, bränsleceller och batterier.
Projektledare: Magnus Odén

Kompetenscentrum för additiv tillverkning – metall, Chalmers tekniska högskola
Forskning för utveckling av material och processer för additiv tillverkning (3D-printing) av avancerade metalliska komponenter.
Projektledare: Eduard Hryha

Centre for Advanced BioProduction, AdBIOPRO Kungliga tekniska högskolan
Ett centrum som genom sin forskning ska möjliggöra att biologiska läkemedel kan produceras i stor skala, genom ett väl sammansatt konsortium anses de ha stora möjligheter att bli internationellt ledande.
Projektledare: Veronique Chotteau

Centrum för III-Nitrid teknologi, Linköpings universitet
Ska leda till ny teknologi som kan förbättra högfrekvens- och högeffektskomponenter, vilket kan bidra till att lösa globala samhällsutmaningar med utsläpp av växthusgaser och det ökande beroendet av mobil data.
Projektledare: Vanya Darakchieva

Digital Cellulose Center, ACREO SWEDISH ICT AB
Forskning inom området digital cellulosa, där cellulosa kombineras med elektroaktiva material som möjliggör cellulosaprodukter som kan kommunicera med den digitala världen och som samtidigt är miljömässigt hållbart.
Projektledare: Göran Gustafsson

Linköping Center for Sensor Informatics and Control (LINK-SIC), Linköpings universitet
Ska bedriva industriinriktad forskning inom sensorinformatik och reglerteknik. Centrets vision är att bidra till utveckling inom svensk systembyggande industri, vilken är avgörande för landets tillväxt och ekonomiska hållbarhet.
Projektledare: Svante Gunnarsson

VINNWATER, Luleå tekniska universitet
Visionen är att utveckla banbrytande, forskningsbaserade dagvattenlösningar, som minimerar föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag, och som fångar de möjligheter som dagvattenavrinning kan erbjuda.
Projektledare: Maria Viklander

Centre for ECO2 Vehicle Design - Resurseffektiva fordon för ett hållbart samhälle, Kungliga tekniska högskolan
ECO2 är en forskningsmiljö där alla Sverigebaserade fordonstillverkare är samlade för att skapa kompetens, metoder och kunskap som är nödvändig för att utforma resurseffektiva fordon.
Projektledare: Jenny Jerrelind

För mer information:
Lena Eckerdal Rimsten, 08-473 31 24, lena.eckerdalrimsten@vinnova.se