Tre av fyra elever sysselsatta efter introduktionsprogram
- Det finns en bild av att introduktionsprogram sällan leder till jobb eller fortsatta studier men det stämmer inte. Många av eleverna övergår till ett nationellt program och efter gymnasiestudierna ser vi att majoriteten arbetar eller läser vidare, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Varannan elev förvärvsarbetade
Skolverket har för första gången undersökt i vilken grad elever är sysselsatta efter att de börjat sina studier på ett introduktionsprogram. Studien visar att 74 procent av eleverna som år 2012 började på något av de fyra introduktionsprogrammen som ingår i studien, arbetade eller studerade fem år senare. 56 procent av eleverna arbetade, främst inom vård och omsorg. Övriga 18 procent fortsatte att studera, de allra flesta på komvux. Det var i princip lika stor andel kvinnor som män som var sysselsatta.
Rapporten omfattar samtliga introduktionsprogram utom språkintroduktion. På språkintroduktion ligger tyngdpunkten på undervisning i svenska språket för nyanlända elever som så snart som möjligt ska kunna gå vidare till annat introduktionsprogram eller annan utbildning. Denna studie har velat fokusera på elever som huvudsakligen har gått i svensk grundskola.
Nationellt program viktigt för sysselsättningen
Den främsta förklaringen till elevers sysselsättning efter gymnasieskolan är vilka förkunskaper de har med sig från grundskolan och om de har gått över till ett nationellt program eller inte. Av de elever som övergått till nationellt program var 78 procent sysselsatta. För de elever som tagit gymnasieexamen var sysselsättningen 90 procent. De elever som enbart gått introduktionsprogram utan att gå vidare till nationellt program, var 63 procent sysselsatta. Det kan jämföras med elever som gått nationella program där 93 procent var sysselsatta i arbete eller i vidare studier.
Stora skillnader mellan programmen
Högst sysselsättning, 84 procent, hade elever som börjat på programinriktat individuellt val. Programmet är det enda introduktionsprogram som har behörighetskrav och syftar till att eleven ska få utbildning mot ett visst nationellt program och så snart som möjligt kunna antas.
Lägst sysselsättning, 65 procent, hade de elever som började på programmet individuellt alternativ. Elever på detta program har i genomsnitt flesta antal underkända betyg från grundskolan jämfört med övriga undersökta program. Var tredje elev som började på individuellt alternativ saknade godkänt betyg i samtliga ämnen från grundskolan.
Större chans till jobb efter yrkesinriktade program
Program med en tydlig yrkesinriktning som programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion leder med större sannolikhet till sysselsättning jämfört med preparandutbildning och individuellt alternativ.
- För elever med låga eller inga godkända betyg från grundskolan kan yrkesintroduktion vara ett bra val eftersom vi ser att det i stor utsträckning kan öppna dörrar till yrkeslivet, säger Torun Rudin.
Utrikesfödda har högst sysselsättning
Elever födda utomlands var i högre utsträckning sysselsatta i arbete eller i studier (77 procent) jämfört med elever som var födda i Sverige (72 procent). Mönstret är i princip genomgående för samtliga undersökta introduktionsprogram.
Stor andel utan godkänt betyg
Det är en bred grupp elever som läser introduktionsprogram, alltifrån de som saknar något enstaka betyg från grundskolan till de som inte har något godkänt betyg alls. Den grupp som saknar godkänt betyg i samtliga ämnen i grundskolan är relativt stor, 1 500 elever. Majoriteten har svensk bakgrund. Omkring en fjärdedel av eleverna utan godkänt betyg, 26 procent, är nyinvandrade elever som börjat direkt på gymnasieskolans introduktionsprogram samt elever från grundsärskolan.
Mer om studien
Skolverket har följt 9 540 elever som hösten 2012 började på något av de fyra introduktionsprogrammen: programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ. I rapporten undersöks hur eleverna i denna grupp var sysselsatta år 2017. Språkintroduktion är inte med i studien. Denna studie belyser övriga introduktionsprogram där eleverna i huvudsak har gått i svensk grundskola.
Om introduktionsprogram
Varje år börjar omkring 15 000 elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Studierna syftar till att ge behörighet till nationella program eller förbereda elever för ett arbete. Introduktionsprogram är till för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan.
Från den 1 juli 2019 finns fyra introduktionsprogram: programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion.
Kontaktuppgifter
För frågor om gymnasieskolan kontakta enhetschef Torun Rudin 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst)
För frågor om rapporten kontakta undervisningsråd Per Alvant 08-527 331 21
eller undervisningsråd Jens Ekblom 08-527 337 89
Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
