Positiv svensk PISA-trend håller i sig
– PISA 2018 är ett kvitto på att många elever, lärare och rektorer gör ett bra arbete. Svensk skola har problem att brottas med, men att den svenska skolan generellt är dålig är en myt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Resultaten pekar i rätt riktning
PISA mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden. När enbart de svenska elevernas resultat jämförs över tid har resultaten förbättrats jämfört med PISA 2012. Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.
-
Läsförståelse. PISA 2018: 506 poäng. PISA 2015: 500 poäng. PISA 2012: 483 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.
- Matematik. PISA 2018: 502 poäng. PISA 2015: 494 poäng. PISA 2012: 478 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.
- Naturvetenskap. PISA 2018: 499 poäng. PISA 2015: 493 poäng. PISA 2012: 485 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.
– PISA 2018 bekräftar att de förbättrade resultaten i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Vi ser också en positiv utveckling i alla andra internationella studier under senare år. Det går inte att peka ut någon enskild orsak till de förbättrade resultaten. Däremot vet vi vilka kvaliteter som behövs för att nå goda resultat. Det handlar om att ha koll på elevers lärande, säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, fokusera på skolans kunskapsuppdrag och ha höga förväntningar på både elever och lärare, säger Peter Fredriksson.
Glappet mellan pojkar och flickor minskar
Att flickor presterar genomsnittligt bättre i skolan är välkänt och PISA är inget undantag. I läsförståelse har dock skillnaderna minskat från 51 poäng i PISA 2012 till 34 poäng i PISA 2018. I PISA 2012 var skillnaderna större än OECD-genomsnittet men har nu minskat till samma nivå som OECD.
Likvärdigheten har inte blivit bättre
I ett internationellt jämförande tidsperspektiv, det vill säga jämfört med övriga OECD-länder, ligger Sverige kvar på en genomsnittlig nivå när det gäller hur likvärdigt skolsystemet är. Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Det går inte att se någon förbättring under senare år.
Brister i den kompensatoriska resurstilldelningen
Resultaten i PISA visar att elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning. Rektorerna i skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning svarar i PISA-enkäten att de i högre grad upplever problem med lärarrekrytering och lärares kompetens och förutsättningar. Andelen behöriga lärare är också lägre på dessa skolor. Elevernas enkätsvar i PISA visar dessutom att stökigt klassrumsklimat, skolk och sen ankomst tycks vara ett större problem på skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning.
– Erfarna och behöriga lärare kan göra stor skillnad på de här skolorna. Svensk skola behöver bli bättre på att kompensera för elevers olika förutsättningar. PISA bekräftar det vi har sagt många gånger - skolsegregation, lärarbrist och den lokala styrningen av skolan är ödesfrågor som måste hanteras. Skolverket och alla med ansvar för skolan måste fokusera på att sätta in stöd och resurser där det behövs mest, säger Peter Fredriksson.
Mer om PISA
PISA står för Programme for International Student Assessment. Det är en internationell studie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Skolverket ansvarar för studien i Sverige. Studien som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har genomförts vart tredje år sedan år 2000. Totalt deltar 79 länder, varav samtliga 37 OECD-länder i PISA 2018. Totalt 600 000 15-åringar deltog i PISA 2018. I Sverige deltog 5 500 elever i 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Eleverna genomför ett datorbaserat prov och en elevenkät. Skolornas rektorer svarar också på en skolenkät
Kontaktinformation
För frågor till Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00
För frågor om PISA-rapporten kontakta undervisningsråd Anders Auer 08-527 333 17 eller undervisningsråd Maria Axelsson 08-527 332 27
Kontaktpersonerna kan nås på telefon efter presskonferensen tisdagen 3/12.
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
