Ny prognos: Fortsatt mycket stort behov av fler lärare

– Prognosen visar på en fortsatt stor brist på lärare. Vi har en positiv resultatutveckling i svensk skola. Den ska vi stärka ytterligare, men då krävs att elever har tillgång till behöriga lärare, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Den beräknade lärarbristen minskar – men läget är fortfarande allvarligt

Totalt behöver omkring 188 500 lärare och förskollärare examineras från lärarutbildningen fram till 2033. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel studenter som tar examen kommer omkring 144 000 examineras till 2033. Om inget förändras så kommer det därmed att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år. Den beräknade lärarbristen minskar därmed med ungefär 35 000 lärare och förskollärare jämfört med den förra prognosen för två år sedan. Förändringen beror till stor del på att befolkningsökningen beräknas avta, främst på grund av förändrad migration. Bristen väntas bli störst på ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9, grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 samt yrkeslärare.

– Alla med ansvar för skolan är medvetna om problemets allvar. Regeringen har därför initierat en rad satsningar, som lärarassistenter, fler vägar in i läraryrket och en utredning om lärarutbildningen. Många kommuner har också liksom Skolverket lärarförsörjningen som ett prioriterat område. Det krävs handlingskraft från många aktörer och utifrån många olika perspektiv, säger Peter Fredriksson.

Störst rekryteringsbehov i förskola och grundskola

Fram till år 2033 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 160 000 behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då rekryteringsbehovet uppgår till motsvarande 69 000 heltidstjänster. De största rekryteringsbehoven finns i förskolan och grundskolan – framförallt i högstadiet.

– I statistiken kan vi se att fler återgår till läraryrket och att en större andel stannar kvar i yrket. Det är glädjande. Att lärare mer än andra yrkesgrupper skulle vara missnöjda med sitt arbete är en myt. I uppföljningar ser vi lärare trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Över 90 procent av svenska lärare är nöjda med sitt arbete visar en stor internationell studie, säger Peter Fredriksson.

Skillnader mellan olika delar av landet

Prognosen finns också uppdelad per län. Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i de tre storstadslänen. Fram till 2033 beräknas rekryteringsbehovet i Stockholms län uppgå till 32 000 heltidstjänster. För Västra Götalands län är motsvarande siffra 27 000 och för Skåne län omkring 21 000 heltidstjänster. När rekryteringsbehovet sätts i relation till storleken på dagens lärarkår i respektive län så är rekryteringsbehovet fram till 2033 störst i Gotlands, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län. Minst rekryteringsbehov i förhållande till dagens lärarkår har Västernorrlands, Blekinge och Norrbottens län. Skillnaderna beror främst på befolkningsutvecklingen, lärarnas ålder och behörighetsnivå.

– Välutbildade och kompetenta lärare är avgörande för att alla elever ska få en bra utbildning. Stora skillnader i tillgången till behöriga lärare innebär att alla elever inte ges samma förutsättningar. I lärarbristens spår finns det också en risk att välmeriterade lärare söker sig bort från skolor i utsatta områden. Lärarbristen riskerar att spä på den bristande likvärdigheten i skolan, säger Peter Fredriksson.

Fakta om behörighet och lärarlegitimation

För att en lärare ska få tillsvidareanställning och självständigt kunna sätta betyg krävs legitimation. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen 2011. För att få legitimation krävs en behörighetsgivande lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen.

För frågor kontakta

För frågor till Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00