20 år sedan kyrkan och staten blev särbos

Frågan hade utretts och diskuterats i både riksdag och kyrkomöte flera gånger. Den första utredningen tillsattes redan 1958, tog tio år att slutföra, fick skarp kritik och ledde inte till någon förändring. Under åren kom nya utredningar och mindre reformer genomfördes.

Men inför millennieskiftet ansågs tiden mogen för en relationsförändring. I remissrundan några år tidigare hade många pastorat ställt sig negativa till planerna och pastoraten i Härnösands stift hörde till de mest negativa. Det var införandet av en frivillig medlemsavgift, alltså att rätten att ta ut kyrkoskatt skulle tas bort, som var orosmomentet. Men eftersom de flesta av landets större pastorat var positiva ansåg riksdagen att det vägde över.

I dag, 20 år senare, tar nog de flesta det för givet att Svenska kyrkan ska vara ett från staten fristående trossamfund. Kanske är det dags för nästa steg i frigörelsen.
– Jag ser gärna att vi släpper vår nuvarande tunga och kostsamma organisationsform som är en kopia av kommun, region och stat, säger Eva Nordung Byström.
– Jag skulle också gärna se att staten tar ett större ansvar för vårt gemensamma kyrkliga kulturarv, eller att vi själva får mer frihet i vår förvaltning och vårt bruk av kyrkobyggnaderna så att vi kan använda dem på ett mer resurseffektivt sätt.

Själv var hon då gymnasie- och universitetspräst i Örnsköldsvik. De frågor hon var mest upptagen med rörde sig knappast om kyrkans band till staten.
– För de ungdomar jag mötte dagligen handlade de angelägna frågorna då som nu om livets mening, om kriser och relationer, eller helt enkelt om hur man ska klara nästa tenta, säger hon.

Men visst funderade hon själv på hur framtiden skulle te sig i en kyrka på egna ben.
– Mycket blev faktiskt bättre än jag trodde. Jag tycker att vi har blivit professionellare i vår verksamhet, att vi är tydligare nu med att vi är en kyrka och att allt vi gör vilar på den kristna tron, säger Eva Nordung Byström.

Fakta: Svenska kyrkan är lagstadga
Lagen om Svenska kyrkan (1998:1591) stiftades inför relationsförändringen. Det ger Svenska kyrkan en speciell ställning jämfört med andra trossamfund.

Lagen slår fast att Svenska kyrkan ska vara ett evangeliskt-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande verksamhet. Den anger församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Den sätter också ramar för kyrkans förvaltning av skog och mark. 

I samband med relationsförändringen gjordes även en överenskommelse om statens ansvar för det kyrkliga kulturarvet, genom att Svenska kyrkan gavs rätt till viss ersättning för kulturhistoriskt motiverad restaurering.

I nästan alla landets kommuner har Svenska kyrkan statens uppdrag att vara huvudman för begravningsverksamheten.