Ny undersökning: Stora kunskapsbrister om Östersjön

Hela 75 procent av den svenska befolkningen trodde/kände till att höjda koncentrationer av övergödande ämnen är det som påverkar Östersjöns ekosystem mest negativt. Samtidigt finns det stora kunskapsbrister i frågor om Östersjön. Allmänheten ser varken de stora förbättringar som gjorts gällande utsläpp av övergödande ämnen eller förstår hur stor andel av havets botten som påverkats av övergödning. En stor brist är att gamla sanningar lever kvar och många överskattar hur oljeutsläpp och oljespill i dag påverkar Östersjöns välmående.

”Vi har en del vrak i Östersjön där det finns olja, det är ett av världens mest kommersiellt trafikerade hav. Så det är klart att det finns en stor risk för utsläpp eller läckage från båtar. Men tack och lov har vi inte haft några större problem med det i Östersjön, utan det får väl betraktas som ett mindre problem på det stora hela”, berättar Conrad Stralka som är verksamhetschef på BalticSea2020. 

En annan myt är att en stor andel av allmänheten trodde att utsläppen av fosfor och kväve ökat explotionsartat sedan 1995. Endast 26 respektive 23 procent trodde att utsläppen har minskat. Vilket de har gjort med 25 respektive 20 procent.  

”Om man pratar om övergödning och syrebrist så är inte kväve det största problemet i dagsläget. Utan det är fosfor”, säger Stralka. 

”Även om vi minskar tillförseln i dag så kommer det ta många många år innan mängden fosfor som snurrar runt i vattnet faktiskt börjar minska”, fortsätter han. 

I genomsnitt trodde de tillfrågade att 52 procent av Östersjöns botten var påverkad av övergödning. Det korrekta svaret är hela 97 procent. Endast 3 procent tror att 91 - 100 procent av Östersjöns botten är påverkad av övergödning. 

”Det man inte ser det känner man inte till”, ger han som förklaring till varför så många har fel uppfattning om omfattningen av övergödningen. 

Han avslutar med att berätta att Östersjöns framtid på sikt trots allt ser ljus ut. Det går att motverka övergödningen, förändra matvanor och påverka utsläppen av hormonstörande ämnen, miljöämnen och koldioxid. Sen är det viktigt att tänka på att det kommer att ta tid innan en förändring märks. 

Hållbarhetsmyter är EFN Ekonomikanalens nya satsning för att sprida kunskap om hållbarhet och kartlägga felaktiga myter som lever kvar. I varje avsnitt undersöker vi, med hjälp av Novus, allmänhetens kunskap om olika hållbarhetsmyter. Kommande avsnitt handlar om plast och nedskräpning, elproduktion och förnybar energi, hållbara investeringar samt skog och koldioxidabsorbering. 

Se hela inslaget här (6:30 min, nytt fönster) 

Källa som fakta till undersökningarna: HELCOM State of the Baltic Sea.