"Sådan rasism, hot och hat kan aldrig rättfärdigas!"

Idag på den samiska nationaldagen påminns vi om samisk identitet, kultur och om rättigheter för alla. Vi har anledning att stanna upp inför det faktum att Sverige aldrig har varit homogent – även om det än idag sägs att ända fram till den första vågen av arbetskraftsinvandring på 1950-talet var vi ett och samma folk. Det är fel. Varje gång det upprepas osynliggörs urfolket samerna. 

I januari gav Högsta domstolen Girjas sameby i Luleå stift rätt mot svenska staten i frågan om upplåtelse av jakt och fiske inom samebyns område.Högsta domstolen understryker att samerna är ett urfolk och hänvisar till urminneshävd.

Domen har väckt många känslor, också i kyrkan. Bland Svenska kyrkans medlemmar finns såväl renskötande samer, icke-renskötande samer samt den icke-samiska lokalbefolkningen. Det gör att de intressekonflikter som uppstår också känns i kyrkans egen kropp. Utifrån en kristen livssyn ska vi dock kunna möta varandra med värdighet och respekt för att gemensamt söka lösningar som gagnar människor, djur och hela skapelsen.

Vägen dit tycks lång. I efterdyningarna av domen har en våg av rasism sköljt över samerna, framför allt i sociala medier, med direkta hot och hat och där grupper i området ställs mot varandra. Sådan rasism, hot och hat kan aldrig rättfärdigas! Redan tidigare har Forum för levande historia uppmärksammat omfattande hat riktat mot samer i samband med nyhetsrapportering om renskötsel och rovdjur. Än finns det många fördomar och okunskap om samisk kultur i Sverige.

Det tyder på att Sverige inte har gjort upp med sitt koloniala förflutna när det gäller samerna. Hur mycket finns kvar av det gamla koloniala och rasistiska tankegodset? Hur tar vi gemensamt ansvar för den delen av Sveriges historia? Hur lever vi upp till våra höga anspråk på rättigheter och humanitet?

Som en del i Svenska kyrkans arbete för sanning och försoning har såväl en vitbok om kyrkans historiska relation till urfolket (2016) som boken ”Samerna och Svenska kyrkan” (2017) tagits fram.En aktuell fråga nu är repatriering av samiska mänskliga kvarlevor från muséer och institutioner. Samerna har länge begärt detta, men trots att staten har gjort vissa inventeringar, har fortfarande endast ett fåtal kvarlevor återbördats till samerna och kunnat begravas i enlighet med samiska traditioner. Svenska kyrkan har varit engagerat i detta, till exempel vid ceremonin i Lycksele i augusti 2019. Vårt engagemang och stöd i detta fortsätter.

Ett test på kvalitén av ett demokratiskt samhälle är hur det handskas med sina minoriteter. Det är allas vårt ansvar att lära oss mer om den kultur och de traditioner som funnits i vårt land långt innan Sverige blev Sverige.

Åsa Nyström, biskop i Luleå stift

Antje Jackelén, ärkebiskop