Budet från industrins arbetsgivare: 1,4 procent i löneökningstakt

– Vi har nu på morgonen lämnat över ett bud till våra fackliga motparter. Vårt bud är 1,4 procent. Det är ett välavvägt bud och med det stärker vi industrins internationella konkurrenskraft, något som är utgångspunkten i Industriavtalet, säger Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen.

Bakom budet står samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen och TEKO.

– Vi gör det här i god tid inför kommande OpO-månad för att tydliggöra vilka krav industrin har på vad förhandlingarna ska leda till. Det här kravet gäller samtliga våra motparter inom industrin – även Pappers, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.

– Sverige ligger högt i löneläge och arbetskraftskostnaderna är fortsatt bland de högsta i världen. Om vi ska behålla konkurrenskraften och vara attraktiva på den globala marknaden, fortsätta producera här i Sverige och därmed behålla jobben måste löneökningarna ligga på en rimlig nivå jämfört med omvärlden, säger Jonas Hagelqvist vd för IKEM.

– Grunden till löneutrymmet avgörs av hur effektiva vi är och hur vi hävdar oss gentemot våra konkurrenter, som i dag finns över hela världen. När det gäller produktivitetstillväxten inom industrin så är trenden att den kraftigt växlat ner de senaste tio åren, jämfört med före finanskrisen. Det finns inga tecken på att den kommer att öka, säger Lena-Liisa Tengblad vd för Gröna arbetsgivare.

Varslen i industrin ökar

Industrins arbetsgivare lyfter också oron i omvärlden, samt det faktum att både den globala och svenska konjunkturavmattningen fortsätter.

– Mycket tyder på att vi får en fortsatt svag tillväxt under 2020, säger Klas Wåhlberg.

Under de senaste åren har arbetsmarknaden försvagats tydligt i Sverige. Arbetslösheten har stigit och sysselsättningstillväxten har avtagit. Under de kommande åren räknar alla ekonomiska bedömare med att arbetslösheten fortsätter att stiga mer i Sverige än i euroområdet och övriga EU. Sverige har en arbetslöshet som är ungefär dubbelt så hög som i USA, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna.

– Sysselsättningen faller inom industrin. Varslen ökar, tillfälligt anställda har minskat och inhyrd personal plockas bort. Inom bland annat stål- och metallindustrin har man gått ner i arbetstid på grund av avmattningen och samstämmiga indikatorer tyder på fortsatta neddragningar, säger Per Hidesten.

– Tillsammans bidrar industrin och dess anställda med cirka 220 miljarder kronor i skatteintäkter till bland annat välfärden varje år. En tydlig återhållsamhet av kostnaderna är nödvändig om svensk industri ska stå som vinnare i en allt mer hårdnande internationell konkurrens. Därför lägger vi fram budet på 1,4 procent, avslutar Klas Wåhlberg.