Likvärdig skolpeng måste säkras

Friskolorna riksförbunds granskning av kommunernas skolpengsberäkningar visar att det inte går att kontrollera om kommunerna följer lagens krav på lika villkor. Det skapar osäkerhet och påverkar förutsättningarna för privata aktörer att driva skolor. Vi vet att kommunerna vill göra rätt, men det behövs både en förändring av systemet och gemensamma instruktioner från SKL för att underlätta.

Närmare 370 000 barn och elever har i år valt att gå i friskolor, och de ökar för varje år. Detta har möjliggjorts på grund av de avregleringar och valfrihetsreformer som genomfördes för några decennier sedan i syfte att skapa valfrihet och utvecklingskraft, men också för att förbättra kvalitet och effektiv användning av medborgarnas skattepengar.

En central och självklar fråga för att detta system ska fungera som det var tänkt är att det råder lika villkor, oavsett om skolaktören är privat eller offentlig. Skolpengen, som följer eleven till den skola som eleven/föräldrarna väljer, beslutas av hemkommunen och tyvärr saknas det i dag genomlysning av beräkningarna och uppföljningen från kommunerna. Det finns heller inte någon enhetlig beräkningsmodell, utan kommunerna räknar på olika sätt. Allt detta framkom i en oberoende granskning som Deloitte gjort på uppdrag av Friskolornas riksförbund.

Nio av tio friskoleaktörer är små och har inte resurser att följa upp och ifrågasätta kommunens beslut. För dessa, men även för större friskoleorganisationer, blir det i princip omöjligt att veta om skolpengen är korrekt. Att då fatta beslut om att öppna en ny skola – ett åtagande för årtionden framåt – blir mycket riskfyllt. Beräkningar från Finansdepartementet indikerar att det behövs över 1 000 nya skolor de kommande åren. Det är ett stort åtagande om många miljarder som det offentliga och privata måste lösa tillsammans och för att friskolorna ska kunna bidra krävs att lika villkor säkerställs.

Problematiken har redan tidigare uppmärksammats i Skolkostnadsutredningen (2016) vars förslag gick på remiss och vissa delar även gick till lagrådet. Därefter tog det stopp. Vi vill att utredningens utmärkta idéer avseende hur det kan säkerställas att kommunen lever upp till kravet på lika villkor för skolpengen återigen ska upp på bordet.

Här vill vi se en ny lag om att skolpengen i efterhand ska stämmas av mot kommunens bokslut utan att skolorna ska processa om det. Om kommunala underskott medfört att de kommunala skolorna fått mer pengar än budget ska friskolorna kompenseras i motsvarande mån. Detta var något som skolkostnadsutredningen föreslog, så det borde vara relativt enkelt att gå vidare med ett lagförslag.

Vi vill även att kommunrevisorerna ska granska att beslut om skolpeng fattats enligt lagen och motsvarar kraven på god redovisningssed. Då ökar tilltron till systemet och friskolorna vågar satsa på fler skolor.

Nog borde det vara en självklarhet att alla i Sverige ska följa lagen – även i skolans värld?

Jonas Nordström
chefsjurist Academedia

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

Cecilia Marlow
tf vd Internationella Engelska Skolan

Debattartikeln publicerad  i Dagens Samhälle 2019-03-28