Effektivaste operationsmetoden vid bruten lårbenshals utvärderas i unik studie
27.1.2020 08:30:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Vi kommer att följa utfallet för närmare 1 500 patienter med bruten lårbenshals både vad gäller behov av ny höftledsoperation och dödlighet. Vår ambition är att patienter med bruten lårbenshals ska erbjudas den bästa och mest effektiva operationsmetoden, säger Olof Wolf, överläkare i ortopedi vid Akademiska sjukhuset som leder studien.
Detta är första gången i världen som en registerbaserad studie görs inom ortopedi på ett liknande sätt som gjorts inom kardiologi. Härom året ledde resultatet av Swedehearts kartläggning till nya rekommendationer för behandling med blodförtunnande läkemedel vid hjärtinfarkt.
Varje år drabbas 18 000 patienter i Sverige av en höftfraktur, särskilt utsatta är äldre patienter med benskörhet (osteoporos). Tre fjärdedelar av de drabbade är kvinnor. I Sverige har en tredjedel av alla 80-åriga kvinnor haft en höftfraktur som innebär att man brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre delen av lårbenet. Orsaken är oftast att man har ramlat omkull.
Den så kallade Hipstherstudien startade i höstas och uppföljningen pågår fram till 2029. Urvalet av patienter görs via det nationella kvalitetsregistret Svenska Frakturregistret. Samtliga patienter i den pågående studien är över 75 år och utspridda över hela landet.
– Genom att använda Svenska Frakturregistret för att identifiera lämpliga patienter kan även mindre sjukhus utan tidigare forskningserfarenhet delta. Idag deltar ett tjugotal sjukhus aktivt i studien, berättar Olof Wolf.
Studien är randomiserad vilket innebär att patienterna slumpmässigt delas in i två grupper där den ena opereras med en metod som innebär att benbrottet opereras och fästs ihop med skruvar eller spikar medan den andra får en konstgjord led, en protes. Hela urvals- och randomiseringsprocessen sker i registret.
– Valet av operationsmetod inom respektive grupp är fritt. Det är upp till varje enhet att välja den operationsmetod som är standard på den egna kliniken, förklarar Olof Wolf som räknar med att kunna redovisa resultaten 2025.
I januari 2020 startade en andra studie, Dualitystudien, där forskarna undersöker om man genom att använda en ny typ av höftprotes kan minska frekvensen ur-led-hoppningar efter att man opererat en felställd lårbenshalsfraktur med höftprotes. Denna studie leds av Nils Hailer, professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset.
FAKTA: Operation vid höftledsbrott
Höftledsbrott kan opereras på olika sätt. Om patienten har en spricka eller ett brott på lårbenshalsen där benändarna ligger i bra läge brukar man fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Om patienten däremot har ett brott på lårbenshalsen, och benändarna har sämre förutsättningar att läka är det vanligt att man sätter in en konstgjord led, en höftprotes.
Nota bene: Båda studierna finansieras med medel från Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta:
Olof Wolf, överläkare i ortopedi vid Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 17 07 eller 070-972 82 84, e-post: olof.wolf@akademiska.se
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
