Akademiska sjukhuset

Autism hos barn med Downs syndrom utreds för sällan

Dela
Barn med Down syndrom har ofta en svårare intellektuell funktionsnedsättning än vad som tidigare varit känt. Det är också vanligt att dessa barn har autism vilket alltför sällan utreds. Det framgår av en forskningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Forskarna efterlyser utökad screening för att ringa in barnen i tid.
Barn med Downs syndrom bör oftare erbjudas screening för att upptäcka autism och svårare intellektuell funktionsnedsättning anser forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Barn med Downs syndrom bör oftare erbjudas screening för att upptäcka autism och svårare intellektuell funktionsnedsättning anser forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– Att barn med Downs syndrom och svår intellektuell funktionsnedsättning även har autism är något man ofta inte tror och inte utreder. Vi efterlyser ökad observans och rekommenderar att screening ska erbjudas alla dessa barn, oavsett ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi på Akademiska sjukhuset och ansvarig för forskningsstudien i Uppsala.

Downs syndrom (DS) är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till intellektuellt funktionshinder, tidigare benämnt utvecklingsstörning. Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med DS har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.

Länge ansågs det att barn med DS inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. Bara för några år sedan uppskattades 5-10 procent av barnen med DS ha autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort.

– Vår forskning har visat att det rör sig om betydligt fler, att drygt vart tredje barn med DS har autism eller ADHD. Rekommendationen är att alla barn med DS ska screenas för dessa tillstånd vid 3 respektive 5 års ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren.

Nu kan forskarna även konstatera att graden av intellektuell funktionsnedsättning, är svårare än vad man tidigare trott hos barn med DS och att svårighetsgraden ökar när barnen blir äldre.

De föreslår därför att alla barn med DS bedöms igen inför högstadiet avseende utvecklingsnivå så att undervisningen kan anpassas till rätt nivå.

Som en del i forskningen har en intervention genomförts för de barn som fått autismdiagnos. Enligt Ulrika Wester Oxelgren kunde de barn och ungdomar som deltog uppfylla sina träningsmål i mycket hög utsträckning och föräldrarna var positiva i sina omdömen.

– Vi menar att även äldre barn och tonåringar kan ha nytta av autism-intervention med utbildning och träning som oftast bara används för yngre barn. Intervention bör därför erbjudas alla barn med DS som får autismdiagnos, oavsett ålder, avrundar hon.

Nota bene: Ulrika Wester Oxelgrens disputation äger rum fredagen den 7 juni klockan 13.15 i Rosénsalen, Akademiska barnsjukhuset, ing 95/96 NBV.

Mer information:
Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi på Akademiska barnsjukhuset, telefon: 018-611 68 39, e-post: ulrika.wester.oxelgren@akademiska.se

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Barn med Downs syndrom bör oftare erbjudas screening för att upptäcka autism och svårare intellektuell funktionsnedsättning anser forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Barn med Downs syndrom bör oftare erbjudas screening för att upptäcka autism och svårare intellektuell funktionsnedsättning anser forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Ladda ned bild
Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi, Akademiska barnsjukhusetet
Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi, Akademiska barnsjukhusetet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Unga vuxna med cancer ska erbjudas särskild uppföljning på Akademiska15.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga vuxna med cancer ska erbjudas bättre uppföljning liknande den efter barncancer. Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige. Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.

Teamfödsel ska öka delaktigheten och ge säkrare förlossningar5.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Sedan drygt ett halvår har förlossningen på Akademiska sjukhuset ett nytt arbetssätt, TeamFödsel, som innebär att den födande kvinnan och partnern är mer aktiva i vården. Önskemål, plan och förlossningsprogress dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet. Målet är att kvinnans behov, önskemål och värderingar ska tillvaratas samtidigt som kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen förbättras. Arbetssättet utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt.

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye