Akademiska sjukhuset

Barn med svår leukemi erbjuds mer skonsam cytostatikabehandling

Dela
Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Ungefär två tredjedelar drabbas av svåra biverkningar under cytostatikabehandlingen. Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan de med mycket god prognos för första gången erbjudas en mer skonsam behandling på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.
Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan vissa barn med akut lymfatisk leukemi erbjudas en mer skonsam cytostatikabehandling på Akademiska sjukhuset.
Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan vissa barn med akut lymfatisk leukemi erbjudas en mer skonsam cytostatikabehandling på Akademiska sjukhuset.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Ungefär nio av tio barn blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och två tredjedelar av barnen drabbas av svåra biverkningar under behandlingen.

– Tidigare har vissa barn överbehandlats samtidigt som gruppen barn som fått återfall efter behandling underbehandlats. Med ny teknik kan vi nu identifiera ungefär 20 procent av barnen med mycket bra prognos och minska intensiteten i deras cytostatikabehandling. Härmed minskar biverkningarna, framförallt svåra infektioner, neurologiska komplikationer såsom kramper och bennekroser samt inflammation i bukspottskörteln, säger Arja Harila-Saari, överläkare och professor i barnonkologi på Akademiska sjukhuset.

Forskare har slagit ihop stora datamängder från olika internationella studier vilket lett fram till ökad kunskap om leukemicellernas biologiska egenskaper. Tack vare framsteg inom diagnostiken kan man idag även identifiera barn med högriskleukemi, som kan erbjudas nya behandlingsformer, både läkemedel och immunologisk terapi, så kallad CAR-T-cellbehandling

– I år startar en internationell barnleukemistudie, ALLTogether, där vi kommer att studera tre nya behandlingsformer för barn med högriskleukemi. Målsättningen är att bota fler patienter och minska behandlingsrelaterade biverkningar, berättar Arja Harila-Saari.

I studien ingår barncancerkliniker i 14 europeiska länder. Forskarna räknar med att rekrytera över 1400 patienter årligen, betydligt fler än i en pågående nordisk studie. Enligt Arja Harila-Saari kommer man att få studieresultat sju gånger fortare vilket främjar utveckling av olika behandlingar betydligt.

Studien leds av docent Mats Heyman på Karolinska universitetssjukhuset och Sverige har en viktig roll. Uppsalaforskarna kommer att studera biverkningar av cytostatikabehandling med huvudfokus på skelett och neurologiska biverkningar samt barnens livskvalitet.

Nästan vart tionde barn med ALL drabbas av svåra akuta neurologiska biverkningar såsom kramper, hjärntromboser eller hjärnblödning. Inom ramen för den nya studien kommer ST-läkaren och doktoranden Tania Christoforakis, med stöd av Barncancerfonden, att forska på förekomst och mekanismer av neurologiska biverkningar och deras långtidseffekter.


FAKTA: ALLTogether (internationell barnleukemistudie)

  • Startar 2019 i 14 europeiska länder, varav fem nordiska och två baltiska. I studien ingår även barncancerkliniker i Belgien, Frankrike, Irland, Nederländerna, Portugal, Storbritannien och Tyskland.
  • I studien ska man utvärdera tre nya behandlingsformer för barn med högriskleukemi. Målsättningen är att bota fler patienter och minska behandlingsrelaterade biverkningar.
  •  Uppsalaforskarna vid Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet kommer att studera biverkningar av cytostatikabehandling med huvudfokus på skelett och neurologiska biverkningar samt barnens livskvalitet.
  • Forskarna räknar med att rekrytera över 1400 patienter.

För mer information, kontakta:
Arja Harila-Saari, professor och barncancerläkare på Akademiska barnsjukhuset,
tel: 072-238 05 33
e-post: arja.harila-saari@kbh.uu.se

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan vissa barn med akut lymfatisk leukemi erbjudas en mer skonsam cytostatikabehandling på Akademiska sjukhuset.
Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan vissa barn med akut lymfatisk leukemi erbjudas en mer skonsam cytostatikabehandling på Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild
Arja Harila-Saari, professor och barncancerläkare på Akademiska barnsjukhuset
Arja Harila-Saari, professor och barncancerläkare på Akademiska barnsjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Sjukhusvård i hemmet - nytt alternativ för patienter inom infektion och kirurgi16.12.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny avdelning har öppnats på Akademiska sjukhuset - Akademiska hemma – som till en början ska erbjuda sjukhusvård i hemmet för patienter inom infektion och kirurgi. Genom att använda modern teknik och medicinska resurser kan patienter, som normalt sett skulle vara inlagda på sjukhuset, i stället få motsvarande vård i hemmet. Satsningen är ett led i arbetet med Effektiv och nära vård; att vården ska flyttas närmare patienterna.

Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande

Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye