Cancerpatienter ska få bättre stöd för sexuell hälsa

– Sexuell hälsa har stor betydelse för cancerpatienters livskvalitet. En majoritet önskar och förväntar sig samtal om sexuella spörsmål. Men färre än hälften av alla som överlevt en cancersjukdom uppger sig ha pratat om det med sitt behandlande team, säger Malin Swartling, läkare och ansvarig för den sexologiska verksamheten på rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsmottagningen, Akademiska sjukhuset.

En förklaring till att frågor om sexuell hälsa inte tas upp menar hon är genans, och att patienterna inte tror att problem med sexuallivet är något man kan belasta sjukvårdens med. Vårdpersonalen, å sin sida, upplever frågorna som privata och kanske integritetskränkande. Ett vanligt förhållningssätt inför personliga och potentiellt laddade frågor är att de endast diskuteras om patienten själv tar upp dem, vilket forskning visar är ovanligt även vid stora problem på det sexuella området.

Satsningen på sexuell hälsa har sitt ursprung i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering framtaget av Regionala Cancercentra i Samverkan (RCC) baserat på Socialstyrelsens riktlinjer från 2015. I Uppsala startade en kartläggning av förutsättningarna 2016 som lett till att tre delprojekt sjösatts: sexuell hälsa, lymfödembehandling och bäckenbottenrehabilitering. Målet är att rehabiliteringen ska följa de nationella riktlinjerna och att teambaserad cancerrehabilitering ska stärkas.

– Centralt inom rehabiliteringen är att ha en lyssnande attityd. Vi ska beakta patients hela livssituation både privat och yrkesmässigt, även sexuallivet, vilket oftast inte varit fallet tidigare, säger överläkare Axel Brattberg.

Behovet att stärka sexuell hälsa är stort eftersom många cancerbehandlingar påverkar sexualiteten och sexuella funktioner, samtidigt som allt fler cancerpatienter blir botade, eller lever ett långt liv med cancer som kronisk sjukdom. Strålbehandling, kirurgi och behandling med cytostatika, smärtmediciner och hormonpreparat kan ge sexuella biverkningar. Även stressen över själva diagnosen påverkar sexuallivet.
Målet är att patienterna ska kunna förstå och förhålla sig till eventuell påverkan av sexuallivet genom hela vårdförloppet. Frågor om sexuell hälsa skall finnas med från första vårdkontakten/diagnos, genom hela behandlingsperioden till rehabilitering/tillfrisknande.

– På sikt är förhoppningen att minst 8 av tio patienter ska få och uppleva sig ha fått information om vilka effekter sjukdomen och behandlingen kan ha på sexuell funktion och sexualliv, så att detta kan beaktas till exempel vid val av behandling, berättar Malin Swartling.

Just nu görs en översyn av informationen patienterna får i sin vårdplan. Frågan om sexuell hälsa ska finns med där och i de checklistor som används vid återbesök. Teamet som arbetar med sexuell hälsa verkar också för att sprida information om sin expertfunktion och det stöd man erbjuder inom sjukhuset till berörda kliniker. På sikt är målet att även arbeta externt gentemot primärvården, Uppsala kommun, RCC i Örebro/Uppsala, Försäkringskassan och trossamfunden, med flera aktörer. Detta för att säkra att frågan om sexuell hälsa finns med vid överföringen mellan olika vårdnivåer och vårdgivare.

– Det finns personer med intresse och utbildning för att arbeta med sexologiska frågor inom Akademiska sjukhuset som vi vill knyta till oss. Vår ambition är att vara ett kompetenscentruminom sexualmedicin, med uppdrag att ta hand om patienter med de mest komplicerade rehabiliteringsbehoven, framförallt de som behöver läkemedelsbehandling, eller parsamtal med sexologiskt fokus, men även att bistå andra, sjukvårdspersonal och vårdgivare, med specialkunskap så att vi når många fler, avrundar Axel Brattberg.


För mer information, kontakta:

Malin Swartling, läkare och specialist i rehabiliteringsmedicin, ansvarig för den sexologiska verksamheten på rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsmottagningen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 24 85,
e-post: malin.swartling@akademiska.se

Axel Brattberg, överläkare, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, Akademiska sjukhuset,
tel:018-611 24 85, e-post: axel.brattberg@rehab.uu.se